Sverige är i stort behov av fler arbetande invånare

Sverige hör till världens kallaste, mörkaste och glesast befolkade länder. Bara Finland, Norge, nordligaste USA, Kanada och Sibirien kan konkurrera.

Så här ser stora delar av Sverige ut. Det finns plats att växa och att bli fler. Framförallt krävs dock fler arbetande invånre; det hävdar dagens debattör i Folkbladt.

Så här ser stora delar av Sverige ut. Det finns plats att växa och att bli fler. Framförallt krävs dock fler arbetande invånre; det hävdar dagens debattör i Folkbladt.

Foto: Johan Gunseus / TT

Debatt2022-01-29 09:54
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Nästan alla andra länders invånare bor varmare och behagligare. Men sällan bättre. Få länder har samma välstånd som Sverige. Men ännu för några generationer sedan var Sverige fattigt. För att fly fattigdom emigrerade många till USA och andra bättre lottade länder. Men det kommer lätt bort i dagens historielösa Sverige, bortskämt av nu rådande välstånd.Detta välstånd bygger på att alla deltar och bidrar efter bästa förmåga. Men det blir allt svårare att upprätthålla. Vi blir allt äldre – och börjar arbeta allt senare. Färre tvingas försörja fler. Därför behöver vi fler som arbetar och bidrar.

Vi måste arbeta både tidigare och längre (de som kan) för att bära samhällets ökande kostnader. Vi måste också bli fler för att bättre befolka våra glesbygder och för att fördela våra höga marginalkostnader på fler för att hålla Sverige öppet. Min gamle rektor Gunnar Arpi på Handelshögskolan i Stockholm var professor i ekonomisk geografi. Han menade att Sverige borde ha runt 30 miljoner invånare för att optimalt utnyttja våra resurser. Då vore vi 67 invånare per km2.

Det är fortfarande glest jämfört med flertalet andra välståndsländer. Men i våra fjälltrakter och stora skogar bor inte många. De flesta bor på en tredjedel av Sveriges yta. Där är vi nu 65-70 invånare per km2. Inte ens lilla Skåne med 1,4 miljoner invånare har fler än 127 per km2. Den som åker runt på den skånska landsbygden en vanlig vardag ser inte många människor. Sverige har alltså gott om plats för fler.

Men på egen hand alstrar vi för få barn. Så länge svenska kvinnor inte föder minst 2,1 barn var, minskar vår befolkning utan invandring. Färre unga får försörja fler äldre. Därför måste vi ha invandring från andra länder. Det har vi som bekant också. Åren 2001-2005 invandrade enligt SCB 60-65.000 personer per år. Sedan ökade invandringen och låg 2006-2012 runt 100.000 per år. Åren 2013-16 ökade invandringen från ca 116.000 till 163.000. Sedan minskade den igen och låg förra året på knappt 83.000.

De senaste tio åren har Sveriges befolkning ökat med uppåt en miljon personer. Detta är officiell statistik. Därtill kommer tiotusentals icke registrerade personer per år, som sökt sig till Sverige av olika skäl. Totalt kanske 11 miljoner personer finns nu i Sverige. Officiellt är vi 10,4 miljoner, varav drygt 2 miljoner födda utomlands (SCB).

Av årlig invandring är 15-20.000 personer arbetskraftinvandring, varav hälften kvalificerat utbildad. Åren 1980-2018 fick totalt 2,4 miljoner uppehållstillstånd. Av dem var 672.000 flyktingar av olika kategorier, 903.000 anhöriga, 372.000 arbetskraft och 200.000 studerande. Runt 250.000 var inte specificerade.

Av 10,4 miljoner invånare är enligt Ekonomifakta 36 procent antingen för unga eller för gamla för att räknas till arbetsmarknaden. De som faktiskt har arbete (anställda eller företagare) är hälften av befolkningen. De försörjer med sitt arbete de övriga. Dessa (14 procent) är antingen officiellt arbetslösa (söker arbete), sjuka, förtidspensionerade eller vuxna studerande. Hundratusentals personer i Sverige är för sin försörjning beroende av stöd och bidrag. SCB redovisar år 2018 drygt 772.000 helårs bidragstagare. Var femte utrikes född är enligt Ekonomifaktaarbetslös. Det är över 400.000 personer.

Omkring var tionde man med utländsk härkomst driver enligt Ekonomifakta eget företag, och var tjugonde kvinna. Men många saknar utbildning och erfarenhet för arbete. Det gör dem direkt beroende av stöd och bidrag, De fyller på allt färre svenskar som inte själva kan styra sina liv utan är beroende av offentligt = politiskt stöd. Ju mer och bättre människor klarar sig, desto mindre benägna är de att se sig som offer och söka stöd. De flesta invandrare känner personlig stolthet över att klara sig. Det gjorde Karl-Oskar och Kristina också.

Att hålla stora grupper i utanförskap bäddar för problem – oavsett invandrare eller inhemska. De måste bemötas och välkomnas som enskilda personer, inte som grupper. Politik och social ingenjörskonst älskar grupper, som är lättare att styra och kontrollera. Men det straffar sig längre fram. Det ser vi nu i vårt samhälle. Det har synts tidigare i andra länder med social oro. Om vi bekämpar grupper, försvarar sig just som grupper. De flesta invandrare från ofria samhällen hoppas nog slippa fortsatt övervakning och kontroll. Låt oss bistå dem i det!