Svenskan kan bli ett språk för sängkammaren

Det här är del två av en debattartikel som inleddes i Söndagtidningen den 6 mars.

Sängkammaren kan på sikt bli ett av de få rum där svenskarna pratar svenska. Det hävdar i vart fall debattören.

Sängkammaren kan på sikt bli ett av de få rum där svenskarna pratar svenska. Det hävdar i vart fall debattören.

Foto: Lina Gillman

Debatt2022-03-13 09:55
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det språk som hittills har påverkat svenskan mest är lågtyskan under medeltiden. Det gäller inlåning av ord – 30 procent av de 6 000 vanligaste orden i svenskan har tyskt ursprung. Men lågtyskan påverkade också ordbildningen i svenskan; svenskan bytte ut verb, inklusive hjälpverb, och tog in såväl prepositioner, prefix som suffix. Hur skedde denna påverkan? Den skedde på grund av Hansans dominerande handelsposition runt Östersjön, inflyttning av tyskar, som till och med grundlade städer i Sverige och som besatt ett teknologiskt övertag. Men detta inflytande verkade under flera århundraden. 

Engelskans påverkan på svenskan är idag betydligt mer intensiv och omfattande än lågtyskans. Den är helt enkelt bara ett knapptryck bort via fjärrkontrollen och datorns och mobiltelefonens tangentbord. Det spelar ingen roll idag var du bor i Sverige, vid Smygehuk eller uppe vid Treriksröset. Språksituationen ändrades drastiskt i och med först satellit-tv:s tillkomst, som resulterade i kommersiella tv-kanaler i Sverige och en massiv ökning av engelskspråkiga filmer och tv-serier, men framför allt av utvecklingen av internet från och med början av 1990-talet. Engelskan dominerar fortfarande på internet. Engelskan fungerar också i en rad andra sammanhang som internationellt lingua franca, vilket ytterligare höjer dess status.

Detta betyder att svenska språket befinner sig under konstant press från engelskan. De övriga germanska språken är också speciellt utsatta, främst beroende på sitt nära släktskap med engelskan. Runt nittio procent av alla naturvetenskapliga avhandlingar i Tyskland skrivs numera på engelska, trots att tyska är ett stort språk och fortfarande var ett jämbördigt avhandlingsspråk med engelska och franska i Europa under mellankrigstiden.

Om man förnekar att svenskan befinner sig under konstant press från engelskan, är man antingen blind eller bedriver någon form av självbedrägeri. Språktidningen skriver: ”Bara om samhället nonchalerar språkfrågan kan engelskan bli ett hot.” Men engelskan är redan ett hot. Den språklag som antogs 2009 av en enhällig riksdag har inte räckt till för att dämma upp för engelskans expansion och olika regeringar och riksdagspartierna verkar högst ointresserade av att fortlöpande diskutera svenska språkets ställning. Ett utmärkt tillfälle erbjuds dock under den kommande valrörelsen.

Jag skrev inledningsvis att svenskans ställning är relativt säkrad de närmaste 70 till 100 åren. Däremot är det omöjligt att förutspå hur mycket svenskan kommer att pressas tillbaka, det antal domäner som svenskan kommer att förlora under denna period, om ingenting görs. Det går inte att helt utesluta att svenskan kan reduceras till ett språk som bara används vid köksbordet eller i sängkammaren.

Svenska språket har ett egenvärde liksom alla andra språk i världen. Om det befinner sig under hot, måste det försvaras medvetet och energiskt. Det hjälper föga att stå vid sidan om och iaktta språkutvecklingen, om det ändå finns de som inbillar sig att engelska är ett finare språk än alla andra, att engelskan säljer bättre än svenska även i Sverige, att det räcker med att kunna ett främmande språk, att engelskan så småningom kommer att ersätta alla andra språk i världen och andra grumliga idéer. Frågan är vilka som ska bestämma över språkutvecklingen i Sverige. De som försvarar svenskan för att det är deras modersmål eller huvudspråk eller de språkligt aningslösa dödgrävarna?