Svensk offentlig sjukvård är ett konkursföretag, för låg produktivitet, för stor byråkrati, inte dimensionerat efter växande befolkning.
Å ena sidan har Sverige hög läkartäthet, medicinska resultaten goda för behandlade patienter. Sverige är i toppen när det gäller utgifter för sjukvård och omsorg som andel av BNP. Å andra sidan har långa vårdköer, läkarna hinner med få patienter per dag jämfört med många andra länder.
Nya behandlingsmetoder och befolkningsökning skapar vårdefterfrågan och vårdköer, byråkratin ökar snabbt, tungrodda administrativa system och rutiner kvar. Allt detta leder till icke optimalt resursutnyttjande, stressig arbetsmiljö, brist på personal. År 2020 var Sveriges samlade sjukvårdsbudget drygt 248 miljarder. Vården finansieras redan nu med betydande belopp. De 11 miljarderna förändrar inte grundproblematiken.
Uppnås inte bättre volym i offentlig sjukvård med kvalitet kommer privata försäkringslösningar att öka, fler expanderande utlandsägda sjukvårdskoncerner i Sverige. Men framför allt ökad klasskillnad mellan patienter med försäkringslösningar eller som kan köpa privatvård och de som inte kan. Påverkar vårdtillgänglighet, livskvalitet och livslängd. Är detta rättvisa? Ja, för den som kan betala.
Förändringsarbete drivs av SKR, regionerna, sjukhusen, klinikerna, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys etc. Enligt min mening är det just här som stoppklossen finns, varför det inte uppnås en ökad produktivitet . Helt enkelt för många aktörer med olika målbilder och intressen. Förändringsarbetet är improduktivt. Kommer med andra ord aldrig att resultera i ökad produktivitet i svenska sjukvårdssystemet. Av de 11 miljarderna, hur mycket försvinner till byråkratin?
Därav måste nu regeringen att ta ett fast grepp om vårdkrisen, inte lägga ut detta på entreprenad hos olika aktörer, inte fler utredningar, inte fler enstaka miljardsatsningar. I stället sätta ned foten, inrätta nationell styrgrupp med befogenheter att driva arbetet med ökad volym och kvalitet inom vården. Styra upp regionerna. Sjukvårdslagen skrivningar kan användas, t.ex. att regeringen får meddela föreskrifter om bedrivande av hälso- och sjukvårdsverksamhet i övrigt.
Som statsminister Magdalena Andersson framhöll i sin regeringsförklaring, ”Sverige ska framåt, steg för steg, reform för reform. För Sverige kan bättre”.
Svensk offentlig sjukvård är ett konkursföretag
Regeringen lägger 11 miljarder läggs under 2022 bland annat på att korta vårdköerna och öka antalet vårdplatser. Bra, men problemen kvarstår.
Magdalena Andersson vill att Sverige ska framåt, skriver debattören.
Foto: TT
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.