Detta är några av LO: s krav. På arbetsgivarna och på politiken. Om dessa krav möts kommer vi att ta rejäla steg mot faktisk jämställdhet.
Om dagens utveckling får fortsätta har vi stora bekymmer. Det nya arbetslivet som växer fram med gigekonomi och annat präglas av otrygghet och dåliga villkor. Och den här typen av villkor smittar. In i handeln, till restaurangbranschen, till och med in den offentliga sektorns SMS-anställningar. I de här branscherna jobbar det en majoritet kvinnor. Speciellt på jobben med sämst villkor.
Att jobba under dessa villkor blir en belastning hela livet. Du får inte låna pengar till en bostad, du kan inte ta semester när du vill, du kan inte räkna med en säker inkomst månad för månad. Och när du blir gammal så märker du att den pension du får knappt går att leva på.
1971 avskaffades sambeskattningen. Sedan dess borde män och kvinnor ha haft lika stora möjligheter och friheter. I verkligheten blir kvinnor alltför ofta beroende av sina partners. I spåren av ekonomiska begränsningar kommer fysiska och psykiska. Det här är inte ok och den positiva förändring som sker tar alldeles för lång tid.
Vid den här tiden på året pratar vi ofta om jämställdhet. Vi uppmärksammar kvinnor som har gjort fantastiska insatser. Vi knyter näven i luften och kräver att takten mot jämställdhet ska öka. Det är en jäkla skam att vi ska behöva fortsätta göra det varje år.