När kommunfullmäktige i måndags samlades för att diskutera och besluta om budgeten för 2017 stod det snart ganska klart och det är skillnad på politik och populism. Först ut i den senare klassen var våra egna lokala mästare, Sverigedemokraterna, som med mycket stora ord förklarade för hela församlingen att snart var man landets största parti och då skulle vi minsann få se på omfattade sociala reformer så snart alla besvärliga människor som på senare år kommit till Sverige försvunnit ur landet. Att urholkningen av våra välfärdsystem pågått i över 20 år, oavsett om landet regerats av socialdemokrater eller andra borgare, är man givetvis medveten om men föredrar att tiga om då det inte tjänar partiets intresse som är att ställa grupper av människor emot varandra. Vidare är det så att vi aldrig haft så mycket pengar i vårt land som just nu. Och redan imorgon kommer vi att ha ännu mer. Det är fördelningen av det goda som har förändrats, inte minst under alliansårens skattesänkarmani.
Tyvärr hade även det moderata samlingspartiet åter trillat ned i populistträsket. I det vällovliga syftet att höja lärarlönerna föreslog partiet ett allmänt effektiviseringskrav på samtliga kommunens verksamheter på 1% som skulle ge 50 miljoner kronor extra. Problemet är bara att det allra mesta av kommunens kostnadsmassa består av löner för personal och de pengarna frigörs bara om någon slutar. Då kan man givetvis pröva om just den verksamheten ska finnas kvar, om just den tjänsten kan tas bort och vilka konsekvenser det i så fall ger för verksamheten. Men att budgetera för att en sådan process ger hela 50 miljoner kronor redan från 1 januari har ingen som helst trovärdighet och är inte seriöst. 50 miljoner kronor motsvarar ungefär 100 tjänster i kommunen. 100 personers arbete som enligt moderaterna inte behövs. Det är möjligt, även om jag inte tror det, att det faktiskt finns 100 anställda som vi utan större förlust kunde vara utan, men vad är det som säger att det är just dessa människor som säger upp sig under 2017? Att budgetera med en sådan högst osäker process luktar ingenting annat är ren och skär populism.
Det är lite synd att Moderaterna, som kallar sig nya, nedlåter sig till sådana bottennapp. Det är också synd att fullmäktige måste ägna så mycket tid och kraft år att argumentera mot stolligheterna. Det finns ju som bekant inte brist på frågor av betydligt högre dignitet för mänsklighetens fortlevnad på planeten Jorden.