Det svenska fisket är tydligt reglerat och långsiktigt hållbart. Svenska fiskare är mycket kunniga och levererar utifrån kunskap och tradition bra livsmedel till konsumenterna. Fisket behöver regleras regionalt, men vi i Sverige måste samtidigt arbeta för rimliga förutsättningar för enskilda fiskare.
Vi anser att fisk som är fångad i svenska vatten under våra egna myndigheters kontroll är allra bäst, sett till hållbarhet och kvalitet. Vi tar inte ställning för eller emot certifiering av fisk, det är en fråga för konsumenter och producenter. Men förra året så förlorade östersjötorsken sin MSC-certifiering (Marine Stewardship Council) på grund av det man kallar bristande underlag, vilket innebär att man underkänner kontrollerna. Därmed uppstod den märkliga situationen att vissa kommuner väljer att köpa in hoki-filé från andra sidan jordklotet istället för svenskfångad torsk.
Det är vanligt att landsting och kommuner ställer upp mål för hur mycket av maten som ska vara certifierad på olika sätt, detta gäller även fisk, medan relativt få har mål kring andelen svenskt. Lagen om offentlig upphandling (LOU) förhindrar möjligheten att ställa krav på ursprungsland, men däremot kan krav ställas så att det gynnar livsmedel producerade utifrån gällande svensk lagstiftning.
Vi i Sverigedemokraterna vill se en större andel svensk fisk på matbordet, något som skulle gynna svensk fiskerinäring och bidra till mer levande skärgårdar och ett hållbarare fiske längs våra kuster.
Det sägs att man blir smart av att äta fisk. Så var smart och ät mer svenskfångad fisk.