I Sverige har vi den fantastiska förmånen att alla i grundskolan erbjuds gratis skolmat. Sverige och Finland är de enda länder som serverar gratis skolmat. I många andra länder erbjuds skolmat i skolorna mot att eleverna själva betalar, alternativt så tar man med egen mat. År 1997 blev avgiftsfri skollunch in obligatorisk genom en uppdatering av skollagen.  Under 2000-talet blev de vegetariska alternativen allt vanligare och många skolor erbjöd två olika rätter. Skollagen ändrades år 2011 och förtydligar nu att skolmaten, förutom att vara kostnadsfri, även ska vara näringsrik.

Skolmaten möjliggörs av oss skattebetalare och våra gemensamma medel. Östergötland lägger varje år 5100 kronor per elev på skolmaten i grundskolan – pengar vi anser att länet kan ta bättre vara på. Trots en generell hög nivå är kvalitén på skolmaten tyvärr väldigt ojämn. Den borde vara lika bra, näringsrik och smaka gott, oavsett var i landet man bor.

Det finns goda möjligheter att nyttja skolmåltiden som en del i att vända den pågående ökningen av livsstilsrelaterade sjukdomar. Varje dag bjuds vi en möjlighet att undervisa i hur vi bör äta för att inte riskera att drabbas av fetma, diabetes typ 2 eller på lång sikt hjärt-kärlsjukdom och vissa typer av cancer. Enligt Socialstyrelsen är maten i dag den största riskfaktorn för en för tidig död. För att motverka utvecklingen är det därför akut att se över hur alla tillgängliga skattemedel utnyttjas. 

Sex procent av grundskolans kostnader läggs i genomsnitt på måltidsverksamhet, vilket i snitt motsvarar 6 600 kronor totalt per elev och år. Men färsk statistik från Skolverket visar att skillnaderna mellan länen är stora, där Jämtland ligger i toppen med 9 000 kronor per elev och år, jämfört med Östergötland i botten på 5 100 kronor. Siffran inkluderar bland annat alla måltider, råvaror och skolkökspersonal. Detta är stora investeringar som bör förvaltas på ett jämlikt och effektivt sätt på alla håll i landet. 

Bra skolmat är dock inte bara en pengafråga. Inspiration, kunskap och riktlinjer är viktiga delar som alla kan bidra till att jämna ut och höja kvalitén på skolmåltiderna. Här skulle regeringen och regionerna kunna göra mer för att ta vara på och sprida den höga kompetens som finns på många håll, och säkerställa att skolorna följer de rekommendationer som finns.

Vi i föreningen Frisk mat har därför tagit fram tre förslag på hur skolmåltiderna i länet kan bli mer jämlika och nå högre kvalité:

Ändra skollagen: Skriv in skolmaten som läroverktyg i skollagen – vi bör se den som en möjlighet att undervisa i hur kosten påverkar både ens egen hälsa och miljön. Det både höjer statusen på skolmåltiden och öppnar för att integrera den i undervisningen utanför hemkunskapen och skolmatsalen.

Tydligare uppföljning: Inför nationella gemensamma nyckeltal som mäter och följer upp på kvalitén och näringsinnehållet i skolmåltiderna. Det säkerställer att alla elever får lika god och näringsrik mat oavsett var man bor.

Främja kunskapsutbyte och inspiration: Använd exempelvis digitala verktyg för att utbilda och inspirera matlagarna i de offentliga storköken. Det är både kostnadseffektivt och ett enkelt sätt att nå ut till alla.

Skolmåltiden har en unik chans att påverka folkhälsan till det bättre. Låt oss inte slösa bort den!