Utredningen är en konsekvens av januariavtalet där en försämring av LAS var en av Centerpartiets främsta vinster i regeringsförhandlingarna. Väljer regeringen att gå vidare med utredningen betyder det att löftet om att maktbalansen på arbetsmarknaden ska vara intakt är som bortblåst. Utredningens bland annat ändrade turordningsregler, att man tar bort möjligheten att ogiltigförklara en uppsägning samt att försvaga arbetarnas ställning i arbetsrättsliga tvister. Detta är förslag som skulle slå hårt mot redan utsatta grupper på arbetsmarknaden.
Den nuvarande lagen om anställningsskydd antogs 1982 och ersatte den tidigare lagstiftningen från 1974. Lagen finns till för att skydda arbetstagarna mot uppsägningar utan saklig grund. Lagen reglerar även hur lång uppsägningstid arbetstagaren har vilket finns till för att arbetaren ska ha tid att hitta en ny arbetsplats vid uppsägning. Det är en skyddslagstiftning som syftar till att jämna ut den skeva maktfördelningen på den svenska arbetsmarknaden. Det som har kommit att bli mest omdebatterat i Las är de så kallade turordningsreglerna. De innebär i korthet att personer som arbetat längre på en arbetsplats har företräde jämfört med personer som arbetat kortare tid på samma arbetsplats vid uppsägning. Det innebär med andra ord en trygghet för människor att inte bli godtyckligt uppsagda på grund av att man är den som säger ifrån när chefen beter sig illa eller när man påpekar arbetsmiljöproblem.
Ett vanligt argument för att förändra LAS är att det försvårar för företag att anställa, detta stämmer helt enkelt inte. Då de flesta arbetsgivare använder sig av sex månaders provanställning där saklig grund inte behöver uppges för att avsluta anställningen. Det är med andra ord ett argument som inte håller. Vidare brukar motståndare till LAS argumentera för att lagstiftningen är omodern. Vi skulle nog snarare säga att det är ganska modernt att man inte kan säga upp personer utan sakliga skäl för att göra så, det är motståndarna som vill gå tillbaka till en omodern modell för uppsägningar. Dessutom påpekar motståndarna ofta att LAS gör det svårt att säga upp anställda. Det stämmer inte heller, så länge du har sakliga skäl och kan visa på att företaget inte klarar av att ha så många anställda återstår enbart en facklig förhandling.
Det är inte svårt alls. Det är dessutom arbetsgivaren som avgör om det är arbetsbrist på företaget eller inte. Detsamma gäller uppsägning av personliga skäl där det enbart är uppsägningstiden reglerad i LAS som gäller innan personen får gå. Motståndarna lyfter även att man tvingas säga upp kompetent personal och behålla annan personal enbart på grund av turordningsregler. Det finns redan idag ett starkt skydd för kompetens som är avgörande för företag i LAS där man redan idag kan kringgå turordningsreglerna. Parterna löser ofta situationer där en person anses ha en unik kompetens, det är enbart ett argument för att kunna kringgå fackliga förhandlingar.
Vi har idag en betydligt otryggare arbetsmarknad än vad vi hade när lagstiftningen kom till 1982. Fler människor, i synnerhet de unga, arbetar exempelvis på allmänna visstidsanställningar. Vi ser också att vi i efterspelet av Coronakrisen kommer att behöva skapa en större trygghet för arbetare, inte ta bort den säkerhet som finns idag. Det vore ett slag i ansiktet på alla de undersköterskor, lastbilschaufförer, butiksanställda och alla andra yrkesgrupper som varje dag gått till jobbet under krisen och sett till att landet fungerat. De ni har applåderat och kallat för hjältar.
Det socialdemokratiska partiet bildades av arbetare för arbetare. Det var fackföreningsrörelsen som insåg att man behövde en egen plattform för att påverka den svenska politiken. Över 130 år senare vill vi att partiet tänker tillbaka på det. Det förslag som presenteras idag är bara en utredning och således inte ett färdigt förslag från regeringen. Det kan ta tid innan ett sådant förslag utarbetats ordentligt och i ett sådant kan stora justeringar ske. Vi är dock övertygade om att det behövs ett starkt arbetsskydd även i framtiden. Vår uppmaning till arbetsmarknadsminister Eva Nordmark och den socialdemokratiskt ledda regeringen är därför tydlig: Släng utredningen i papperskorgen!
(Artikeln har många undertecknare. På grund av ett tekniskt fel på söndagskvällen har flera av undertecknarna lagts i en faktaruta för att kunna publiceras.)