Det har höjts röster om att vi behöver göra källkritik till ett eget ämne i skolan. Dagens stora och snabba tillgång på information gör att behovet av att verkligen lära sig hur man ska kontrollera sina källor har ökat kraftigt.
Källkritik är viktigt, så viktigt att det inte ska vara ett eget ämne. Riktigt bra undervisning i källkritik ska göras i sitt sammanhang. När vi läser om samhället behövs källkritik för att vi ska veta att det vi studerar är sant. När vi läser om historiska företeelser är det ytterst viktigt att källkritiken förhindrar irrläror. När vi studerar biologi är det viktigt att källkritiskt fundera över livets uppkomst och så vidare. Det är alltså otroligt viktigt att vi läser ämnen och källkritik samtidigt. Källkritik är inte ett ämne, det är ett medel som vi ska använda för att rensa i informationsflödet med.
Grundskolan har redan idag för många ämnen. Den största och viktigaste förändringen vi kan göra i skolan skulle vara att på grundskolan göra det man redan idag gör på gymnasiet, nämligen slå ihop ämnen till större block, där källkritik naturligt skulle vara en aktiv del. Det är en ganska underlig ordning att vi idag läser fysik, kemi och biologi på grundskolan men naturkunskap på gymnasiet. Det är också konstigt att säga att samhällskunskap, religion, historia och geografi skulle vara separata ämnen. De flätas naturligtvis in i varandra på samma sätt som naturkunskapen. En sammanslagning skulle göra att dagens 17-18 ämnen skulle bli 12-13.
Under perioder har det varit lätt att undervisa tematiskt och på så vis sätta alla ämnen i sitt sammanhang. Det gick att ha Afrika som tema och se på världsdelen från alla perspektiv. Eller man kunde välja en epok i historien och se på den ur alla olika perspektiv. Det ger en ökad förståelse för att allt hänger ihop vilket i sig kan ge ökad måluppfyllelse.
Tematisk undervisning går att ha idag också, men kravet på att alla ämnen ska bli betygsatta var för sig gör det lite besvärligare än det varit tidigare.
På gymnasiet behöver däremot ämnena separeras för att eleverna ska få större förståelse och fördjupad kunskap. Där är det logiskt att en elev som läser naturprogrammet har ämnen som fysik, kemi och biologi. Där är det också logiskt att en elev som läser på samhällsprogrammet har samhällskunskap som ett stort eget ämne.