En av de mest grundläggande rättigheterna för barn är rätten att växa upp i en miljö fri från våld och kroppslig bestraffning. Därför tar vi tydlig ställning och kräver att barnaga förbjuds i hela EU, inklusive de länder som idag erhåller kandidatstatus.

Idag tillåts barnaga i fyra EU-länder: Belgien, Italien, Tjeckien och Slovakien. Det är oacceptabelt, integritetskränkande och rättsvidrigt att barn, på juridisk grund, fortsatt tillåts utsättas för fysiskt och psykiskt våld som en form av bestraffning.

Ett av de starkaste argumenten mot barnaga är att det är en grov kränkning av barnets mänskliga fri- och rättigheter. Enligt Barnkonventionen, som blev svensk lag 2020, ska alla barn skyddas mot samtliga former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp. Det finns en mängd studier som pekar på samband mellan kroppslig bestraffning och hämmad utveckling hos barnet. Påtagliga risker som ökad aggression, bestående psykiska besvär och missbruk av alkohol eller droger kan också kopplas.

Sedan 2021 kräver EU:s strategi för barns rättigheter att alla medlemsländer antar lagstiftning för att förbjuda kroppsstraff i alla miljöer. Därtill ska kroppslig bestraffning av barn, i enlighet med Globala målen, vara avskaffat senast 2030. Trots dessa högt ställda mål är tiden övertrasserad för länge sedan. Ett slaget barn är ett för mycket. Genom att förbjuda barnaga i hela EU visar vi att vi tar barnens rättigheter på allvar. Därtill vill vi även ställa samma krav på de kandidatländer som i dagsläget tillåter barnaga; nämligen Bosnien och Hercegovina, Serbien och Turkiet.

För 45 år sedan, den 15 mars 1979, blev Sverige det första landet i världen att förbjuda barnaga. Trots Sveriges hedervärda och långa förbud är alldeles för många barn inte skonade från våld i hemmet. Under 2022 kunde Brottsförebyggande rådet (Brå) redogöra över 24 500 misshandelsbrott mot barn under 18 år, vilket motsvarar nästan en tredjedel av alla anmälda misshandelsbrott. För åldersgrupperna 7-14 och 15-17 år innebar detta en ökning.

Enligt Skolundersökningen om brott från 2021 uppgav en femtedel av Sveriges niondeklassare att de blivit utsatta för någon form av misshandelsbrott under de senaste tolv månaderna. För det senaste misshandelstillfället uppgavs det egna hemmet som brottsplats av tjugo procent av flickorna och fem procent av pojkarna. Här gömmer sig dessvärre även ett stort mörkertal. Exempelvis kan Brå inte förlita sig fullt ut på brottsofferundersökningar då barn yngre än 15 år inte intervjuas. Också Sverige kan bevisligen bättre.

Förbud mot barnaga är en fråga om integritet, om barns direkta hälsa och välbefinnande. Vi måste kämpa för att barn aldrig utsätts för fysiskt och psykiskt våld och därmed riskera att de utvecklar hälsoproblem senare i livet. Här måste en politisk vuxenvärld våga gå före och skapa en tryggare och friare barndom för alla EU-medborgare. Det gäller även om barnaga anses vara socialt accepterat, som i exempelvis Italien. Där råder viss praxis, men någon uttrycklig lag finns inte på plats.

Piratideologin värnar den personliga integriteten mer än någon annan. Vi kommer orubbligt fortsatt arbeta för en trygg och värdig barndom för alla barn. Tillsammans - och bara då - kan vi göra verklig skillnad och en gång för alla sätta stopp för barnaga i hela EU.