Skogsbränder kan skapa enighet om budgeten

Privat men mer småskaligt ägande av skogen i Sverige kan enligt dagens debattör ena C och MP i skogspolitiken och i budgetarbetet.

Privat men mer småskaligt ägande av skogen i Sverige kan enligt dagens debattör ena C och MP i skogspolitiken och i budgetarbetet.

Foto: OLOF CARLSON

Debatt2021-09-08 09:55
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

C och MP är oeniga när det gäller skogspolitiken, vilket kan försvåra budgetsamarbetet under hösten. Ytligt sett framstår Centerpartiets krav på stärkt privat äganderätt till skog och Miljöpartiets krav på att skydda skogen som politiskt oförenliga förslag, men en djupare analys visar dock att partierna kan landa i en gemensam syn om fokus läggs på ägandestrukturens strategiska betydelse för förebyggande av skogsbränder.

Enligt officiella beräkningar uppgick kostnaderna för skogsbränder år 2005 till 5,7 miljarder kronor inklusive personskador. Dessa kostnader har ökat med tiden. Totalt uppgick kostnaderna för 2019 års bränder till 9,2 miljarder kronor. De indirekta kostnaderna, produktionsbortfallet, utgjorde knappt 10 procent av de totala kostnaderna.

Varje år inträffar cirka 4000 skogsbränder i Sverige.. Under perioden 1996-2018 var det 61 bränder som var större än 100 ha. Under samma tidsperiod har Finland inte haft något år där den genomsnittliga skogsbranden överstigit en hektar i storlek.

En av förklaringarna till att Sverige har fler skogsbränder är att svensk skog oftast är granskog medan tall och blandskog är vanligare i Finland. Gran brinner lättare än tall. I Finland gallras skogarna i regel två gånger under en period på 65-90 år medan det i Sverige görs en gång. Eftersom det gallras mer sällan i Sverige så växer det mer träd per hektar som i sin tur ökar brandrisken

Men den mest avgörande skillnaden tycks ligga i själva skogsägandestrukturen. Forskaren Juha Laitila på naturresursinstitutet Luke har fört fram hypotesen att svenska skogar ofta har stora ägare medan småskaligt familjeägande är vanligare i Finland.

Enligt Laitila ägs de finska skogarna i huvudsak av familjer medan de i Sverige i större utsträckning ägs av stora skogsföretag. Sveaskog som ägs av staten är Sveriges största skogsägare. Företaget äger tre miljoner hektar, vilket motsvarar 14 procent av den totala arealen produktiv skog i Sverige.

De finska skogarna bildar ett slags spretigt mosaikmönster av mindre enheter med flera bara marker som skiljer skogarna åt. I Sverige är de typiska skogsbruken mycket större än i Finland. Eftersom de svenska skogsbruken bildar stora helheter saknas det ofta öppna ytor som skulle kunna stoppa bränder från att sprida sig. Småskaligheten gör att mellan de finländska skogarna finns det barmark som åtskiljer skogarna och minskar brandrisken. I Sverige är de typiska skogsbruken mycket större än i Finland. Detta leder till att skogarna är större och mer enhetliga. De stora ytorna av barmark i inland som stoppar bränder från att sprida sig finns inte på samma sätt i Sverige.

I Sverige pågår nu också en diskussion om vilken roll skogsbruket egentligen spelar i de enorma skogsbränderna. Författaren och journalisten Sven Olov Karlsson har kritiserat den svenska skogsindustrin för att ha odlat stora sammanhängde barrskogar.


Enligt skatteförvaltningens statistik äger privata skogsägare ungefär 60 procent av skogsmarken i Finland. Av löntagarna äger ca 30 procent skog, av lantbruksföretagare ca 16 procent, av företagare ca sju procent och andra skogsägare finns det ungefär två procent. Enligt statistiken äger andra skogsägargrupper 7,0 miljoner ha skogsmark. Av denna äger staten 4,5, kommuner 0,4 och församlingar på 0,1 miljoner hektar. Aktiebolag äger därtill 1,5 miljoner hektar och samfällda skogar ca 0,4 miljoner hektar skogsmark.

Finlands skogsbruksenheter är i allmänhet små, i genomsnitt 30 hektar stora. Att skogsbruksenheterna i genomsnitt är små gör att många finländare är skogsägare.  Skogsägare har vanligen flera mål när det gäller skogsegendomen. Utgångsläget för att äga och vårda skog är oftast den ekonomiska vinst som skogen ger, men skogsägare lägger ofta också vikt på värden som rör till exempel naturens biologiska mångfald och rekreationsanvändning. Ett mål i den finländska skogsstrategin är att stödja och gynna småskaligt skogsbruk.

Skogsägarstrukturen i Finland innebär därför lägre risk för skogsbränder. En strategi för stärkt privat äganderätt till skog i Sverige enligt finsk modell kan således bli ett första steg mot en långsiktig strategi för att förebygga och minska skogsbränder i Sverige.  En strategi för småskaligt skogägande med fokus på förebyggande av skogsbränder leder inte bara till att överbrygga motsättningen mellan Centerpartiet och Miljöpartiet, utan kan också skapa en bred politisk enighet i frågor som kan underlätta blockövergripande budgetsamarbete under hösten.