Vetenskapen är glasklar. Den pågående klimatkrisen beror på den allt för stora mängden av växthusgaser, fr.a. koldioxid i atmosfären. För att hejda den hotande klimatkollapsen krävs för det första att koldioxidhalten i luften minskas kraftigt från dagens halt, som är den högsta på tre miljoner år och för det andra att det sker med den hastighet, som är nödvändig föra att hejda den globala upphettningen.
Debatt: Okunnigheten är helt enorm.
Sådana enorma omställningar kräver kraftiga politiska styrmedel och regleringar. Detta försvåras dock av många politikers stora okunskap om klimatkrisen. Många politiker och stora delar av allmänheten tror att biobränslen är en del av lösningen på klimatproblemen. Biobränslen släpper ut lika mycket koldioxid som fossila bränslen, när de används i exempelvis en bilmotor. Den bensin och diesel, som nu säljs och är en blandning av fossila och biobränslen enligt reduktionsplikten, ger alltså lika stora koldioxidutsläpp som rent fossila bränslen vid förbränningstillfället. Ändå räknas biobränslen som utsläppsfria eftersom den växtlighet de framställts av, så småningom kommer att ta upp motsvarande mängd koldioxid, när den växer upp igen.
Felet med den tankegången är att det kan ta 50 – 100 år för detta upptag, när det gäller biobränslen från skogsavfall och så lång tid har vi inte på oss att vända utsläppskurvan nedåt. Risken är också stor att skogen inte blir återplanterad alls eller att skogsbränder, stormar och granbarkborrar förstör den och då sker ju inget upptag av koldioxid som kan sänka halten i atmosfären.
Det enda fungerande sättet att sänka koldioxidhalten i atmosfären är naturens eget, nämligen att låta våra skogar suga åt sig så stora mängder som möjligt. Skogen måste alltså få växa på alla tillgängliga arealer och inte avverkas för produktion av skadliga biobränslen. Den bör i stället användas till byggmaterial, som i många fall kan ersätta betong och stål. Och de skogsägare som vårdar sin skog på rätt sätt bör stödjas.
För att genomföra omställningen med den hastighet, som krävs, behövs effektiva styrmedel . Ett sådant är Avgift och Utdelning. Det innebär att alla medborgare får ett klimatbidrag, som finansieras av en kraftigt stigande avgift på alla koldioxidskapande bränslen. Det betyder att de som inte konsumerar mycket bränsle kommer att vinna på förslaget, medan storkonsumenterna får betala mer. Klimatbidraget ger möjlighet åt alla att minska sitt bränsleberoende. En del, exempelvis glesbygdsbor, behöver använda bränslen ännu en tid och bör få ett högre klimatbidrag.