I går var det Internationella flyktingdagen. Den har instiftats av FN, men man kan knappast påstå att den firas med någon större entusiasm av världens regeringar. De flesta vill slippa höra talas om att de förbundit sig att ge flyktingarna en fristad, och att bistå dem under processen.
Detta trots att antalet flyktingar just nu slår alla rekord, och media världen över är fyllda av skakande bilder av människor, många av dem barn, som klättrar över taggtråd eller riskerar livet i eländiga farkoster på havet, för att undkomma förföljelse av olika slag: etnisk, religiös, politisk etc.
60 miljoner människor beräknas just nu vara på flykt i världen, en ökning med 10 miljoner på bara ett år. Detta bland annat som en följd av att antalet väpnade konflikter åter ökar i världen. Flertalet flyktingar finns inte i vår del av världen, utan i fattiga länder i Afrika, Asien och Oceanien.
Världen enligt TorstenEn del av dem förtvinar i flyktingläger sedan årtionden, andra lever under ännu uslare och osäkrare förhållanden på jakt efter ett land som är berett att ta emot dem. Inte sällan blir det kalla handen. Det är få länder som lever upp till sina förpliktelser, trots att man skrivit på FN:s flyktingkonvention.
Det gäller i varierande grad även de europeiska länderna. Samtidigt som de hindrar flyktingarna att ta sig till Europa på laglig väg, vägrar de att låta dem söka asyl på sina ambassader. Totalt tar Europa bara tagit emot en bråkdel av flyktingarna från Mellanöstern. Enbart Turkiet har tagit emot fyra gånger så många flyktingar från Syrien som hela Europa.
Men sämst på flyktingmottagande är Australien, som inte låter någon komma i land. I stället deporterar man asylsökande till flyktingcenter utanför kontinenten, för att sedan ”sälja” dem till utfattiga länder som t ex Nya Guinea. Nu har den australiska regeringen enligt rykten som inte förnekats börjat betala människosmugglarna för att vända båtarna till havs igen.
SD och deras svartbruna kusiner i Europa hyllar inte oväntat modellen.