Av samma skäl som vi har lås på entrédörrarna till våra privata bostäder så erfordras naturligtvis lås på entrédörrarna till Sverige, det vill säga kontroll av de människor som önskar passera Sveriges nationsgräns. Nationen Sverige är svenskarnas gemensamma egendom, som skapats genom stora ansträngningar och mycken klokskap under århundraden.
När vi bjuder in gäster till våra hem på till exempel middag eller annat samkväm så förväntar sig de flesta värdar och värdinnor att gästerna tar avsked och går hem i lagom tid och inte stannar kvar på obestämd tid. Ingen accepterar normalt att ta emot objudna gäster på middag eller övernattning eller att de flyttar in permanent.
Samma förhållande som gäller för det privata hemmet gäller naturligtvis nationen Sverige. De som gästar Sverige förväntas naturligtvis fara hem till sitt hemland efter avklarat besök. De förväntas inte i normalfallet att bosätta sig här utom i de fall när de tillför värdefull specialistkompetens eller gifter sig med en svensk person.
Att det förekommer krig och fattigdom på olika håll i världen skall naturligtvis inte berättiga till permanent bosättning i Sverige. Tillfälligt skydd för flyktingar från krigsområden ska kunna ges inom rimlig omfattning, men i första hand bör hjälpen och skyddet ges i närområdena till krigsområdena.
Målsättningen skall självfallet vara att de som flyr inom rimlig tid ska flytta tillbaka till sitt hemland. Ekonomiskt sätt är det mycket effektivare att hjälpa i närområdet; det finns siffror från Norge på att det är 70-700 gånger billigare att hjälpa flyktingar i närområdena än i Norge. Samma torde gälla för Sverige.
Den effektivaste hjälpen är att på olika sätt medla i konflikter och om inte det lyckas med olika former av diplomati så måste naturligtvis världssamfundet sätta in militära medel. Så klarade de allierade att få slut på den tyska och japanska aggressionen under andra världskriget. Det skulle fungera idag också. Kriser kan faktiskt övervinnas med militära medel.
Danmark medverkar aktivt med 7 F-16 stridsflygplan i striderna mot IS medan Sveriges JAS-39 står i hangarerna här i Sverige. Svenska politiker vet som vanligt inte vilket ben de ska stå på trots vackra värdegrunder.