Den kanske viktigaste insatsen är att kommissionen på ett helt odiskutabelt sätt klarlagt tillståndet på den svenska byggmarknaden. Baserat på ett statistiskt urval av 1 000 företag från Baltikum, Polen och Slovakien har kommissionen undersökt 90 företag. Av dessa misstänks minst 82 procent fuska med löner, trygghetsförsäkringar, inkomstskatter, sociala avgifter och skyldigheter att rapportera till utstationeringsregistret. Kommissionen konstaterade att det inte är någon skillnad på företag som har kollektivavtal eller inte, stora respektive mindre företag.
Till detta har vi svenska så kallade ”frontföretag”, d v s företag som egentligen bara består av en VD och ekonomichef och bygger hela sin verksamhet på att hyra in östeuropeiska företag eller (falska) egenföretagare som vid kontroller regelmässigt saknar F-skatt. Kommissionens analys backas upp av Veidekke som till idag genomfört 40 stycken fördjupade bolagsanalyser efter motsvarande modell som kommissionen använt, senast ett antal mycket stora bolag från Polen och Baltikum, varav några är medlemmar i Byggföretagen. Resultat: samtliga fuskar så grovt att agerandet måste anses systematiskt och medvetet.
Kommunala Stockholmshem har under de senaste två åren kontrollerat 31 arbetsplatser och fann 255 underentreprenörer som inte hade rätt att vara där. 50 procent av de företag som arbetade på Stockholmshems projekt var inte föranmälda och bland dessa företag fann man regelmässigt ”svart arbetskraft”, d v s personer som saknar uppehållstillstånd eller ”företagare” som saknar F-skattsedel.
Därmed är det dags för debatten att ta nästa steg och fokusera på vad som behöver göras. Och där råder det ingen tvekan om att det är parterna, d v s Byggföretagen och byggfacken, som bär huvudansvaret. Det betyder i praktiken att det är parterna som är ”polisen”. Ett ansvar som parterna så här långt tagit alltför lätt på.
Byggföretagen utför visserligen kontroller av nya medlemmar men dessa är så grovmaskiga att de i praktiken saknar betydelse.
För de som inte passerar Byggföretagens kontroller eller inte vill betala medlemsavgiften är det bara att skaffa hängavtal med Byggnads. Det är närmast kostnadsfritt och innebär att man på några veckor kan skaffa ”grönt kort”. Risken för upptäckt är minimal för som Byggnads avtalssekreterare Torbjörn Hagelin säger i tidningen Byggnadsarbetaren den 11 oktober: ”Är det vår uppgift som fackorganisation, att se vilka som är dömda för ett eller annat brott? Nej, det tycker inte jag.” Hagelin pekar i stället på byggbolagen och säger: ”Det här är ett planerat och systematiskt sätt att fuska och det understöds av att storbolagen använder sig av de här bolagen som underentreprenörer.”
Byggnads tvår alltså sina händer och pekar på Byggföretagen som i sin tur hänvisar till sina interna jurister som menar att risken för stämningar från uteslutna bolag överskuggar problemet med att rena skurkföretag härjar fritt. I praktiken betyder det att både Byggföretagen och Byggnads för en liten peng ställer ut avlatsbrev. Så kan det inte fortsätta.
Men frågan är inte helt okomplicerad. Om byggfacken i stor omfattning skulle neka företag att teckna hängavtal skulle EU snabbt komma farande och hävda att den svenska partsmodellen innebär en regelvidrig begränsning av EU:s inre marknad. Alltså är det uppenbart att lösningen heter förbättrad kontroll och övervakning. Och där finns alla förutsättningar för Byggföretagen och byggfacken att ta gemensamma grepp:
Återinför den granskningsavgift som avskaffades 2010 så att byggfacken ges resurser att göra regelbundna kontroller också av arbetsplatser där man saknar medlemmar. Byggnads bör också delegera mandat till sina lokala fackliga representanter så att dessa får tillgång till löneredovisningssystemet Lösen samt Fora (fackliga avtalsförsäkringar och pensionsavsättningar) så att dessa kan göra löpande kontroller, på det sätt som redan idag sker inom Veidekke.
Byggföretagen bör förtydliga sina medlemskriterier och införa en samtyckesparagraf i sina stadgar som gör möjligt att efter grundliga bolagskontroller utesluta medlemmar som bryter mot kollektivavtal och svensk lag. Byggföretagen och Byggnads borde tillsammans etablerade ett bolag för den sortens bakgrundskontroller.