Så ska vi skydda oss mot vindkraften

Catharina Roos är vice ordförande i föreningen Rättvisa vindar i norra Östergötland - RVNO.

Catharina Roos är vice ordförande i föreningen Rättvisa vindar i norra Östergötland - RVNO.

Foto: Widar Andersson

Debatt2021-10-13 08:44
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Som hus- och markägare i närheten av ett av de av Holmen planerade vindkraftsbyggena i Norra Östergötland, så väntar jag med bävan, men också med kamplust, på att ansökan ska lämnas in till Länsstyrelsen, vilket enligt Holmen ska ske nu under hösten. Sedan samrådsinbjudan kom oss till oss 3 000 närmast berörda hushåll, har det gått ett år av ovisshet, förtvivlan men även insikt och kunskap om vad en storskalig vindkraftsetablering skulle innebära för oss boende och företagare. Vi har nu också kunskap om vilka rättigheter vi har, och hur vi ska kunna skydda oss från skadlig inverkan på vår boendemiljö.

En ny svensk studie, framtagen av två professorer på KTH, gör klart hur värdet på våra fastigheter skulle påverkas. Den är revolutionerande för oss när det gäller att skydda vår äganderätt. Vi kan av våra politiker kräva att de respekterar grundlagen om äganderätt och de regler i miljöbalken som säkerställer vår rätt att inte behöva utsättas för skadlig inverkan på vår boendemiljö. Miljöbalken reglerar hur din granne (läs idet här fallet Holmen) får använda sin mark så att verksamheten inte skadar dig, och om så sker, hur du ska kompenseras.

Studien visar också att fastighetsvärdet påverkas så långt som upp till 8 km från närmaste vindkraftverk. Inom 2 km minskar fastighetsvärdet i genomsnitt med mellan 20-30 procent. Detta innebär att fastighetsägare kommer att kunna kräva ekonomisk kompensation, alternativt få sin fastighet inlöst, om det är nödvändigt, med hjälp av domstol, där möjligheten till s k grupptalan öppnar goda möjligheter för oss att kräva vår rätt.