I efterdyningarna av 2008 års finanskris skapades ett stort överskott av utsläppsrätter i EU:s system för utsläppsrätter. Priset för att släppa ut koldioxid rasade till så lite som endast 30 kronor per ton. Efter år av förhandlingar skärptes systemet, vilket gör att det nu är betydligt bättre rustat att ett ökat överskott till följd av coronakrisen – men det är tveklöst så att fler åtgärder behövs.
En fundamental förändring av systemet är att det förra året infördes en reserv som oanvända utsläppsrätter förs över till, där de så småningom annulleras. För att snabbt minska överskottet beslutades – på initiativ av Sverige – att den årliga överföringen till reserven skulle dubbleras (från 12 till 24 procent av överskottet) de första fem åren. Men från och med 2024 sänks överföringstakten.
Förändringen har fått stora och viktiga konsekvenser för klimatet. För det första steg priset på utsläppsrätter till närmare 300 kronor per ton, vilket nu driver fram fler investeringar för att minska utsläppen. För det andra innebär annulleringen av utsläppsrätter att alla åtgärder som minskar utsläppen får en tydlig klimatnytta.
Som en följd av coronapandemin har energianvändningen och industrins aktiviteter minskat markant. Det gör att överskottet av utsläppsrätter nu snabbt ökar igen. Om utsläppen fortsätter att vara låga kommer utsläppshandelssystemet, med nuvarande regler, inte kunna hindra ett växande överskott och prisfall. I vår studie föreslår vi två åtgärder:
För det första bör den årliga överföringen av utsläppsrätter till reserven fortsätta i ”dubbel takt”, det vill säga med 24 procent av överskottet.
För det andra bör det införas ett prisgolv på utsläppsrätterna så att dessa inte kan auktioneras ut under ett visst minimipris. Detta har nyligen föreslagits av Frankrike och Tyskland. Ett prisgolv skulle ge ett stabilare koldioxidpris och bättre styra investeringar mot fossilfria lösningar.
Sverige var drivande i de senaste EU-förhandlingarna. Det svenska förslaget förväntas minska EU:s utsläppsutrymme med mer än 50 gånger så mycket som Sveriges egna årliga utsläpp. Sverige bör ta samma ledarroll inför nästa års översyn av handelssystemet.
Så kan investeringar styras mot fossilfria lösningar
Den ekonomiska nedgång som följt i spåren av coronapandemin kan slå hårt mot den europeiska koldioxidmarknaden. I en ny studie visar vi att det nu behövs åtgärder för att motverka prisfall på utsläppsrätter så att klimatarbetet kan fortsätta.
Lars Zetterberg
Foto: Jonas Tobin
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.