SÄ fick de goda förutsÀttningar att klara skolan

Sverigedemokraterna ser gÀrna att Norrköpings kommun öppnar en kommungemensam Resursskola, alternativt flera resursgrupper.

Gunilla Hellberg (SD) argumenterar för resursskolans Äterkomst till Norrköping.

Gunilla Hellberg (SD) argumenterar för resursskolans Äterkomst till Norrköping.

Foto: Annika Flood

Debatt2023-02-24 09:51
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Argumenten för detta Ă€r mĂ„nga: 1.Elever som har stora stödbehov till följd av neuropsykiatriska funktionsvariationer (NPF) och svĂ„r psykisk ohĂ€lsa, behöver gĂ„ i resursskola, eftersom de generellt sĂ€tt har svĂ„rt med den typ av undervisning som erbjuds.  

2. De flesta skolor har dessutom ett mycket stort antal elever och stora ytor i form av matsalar, skolgĂ„rdar och uppehĂ„llsrum, vilket kan upplevas som skrĂ€mmande och skapa otrygghet. Det Ă€r ofta mycket svĂ„rt för barn med NPF och psykisk ohĂ€lsa att följa lĂ€roplanen i denna miljö. 

Skillnaden Àr att eleverna genom en resursskola fÄr en undervisningsmiljö som möjliggör för dem att kunna avsluta grundskolan, att vidareutbilda sig och att kunna gÄ vidare till en egen försörjning. Utan det stödet under skolgÄngen, skulle de med stor sannolikhet inte ens klara sig igenom grundskolan.

Dagens syn pĂ„ inkluderingsbegreppet och den inkluderande skolan innebĂ€r att elever förvĂ€ntas lĂ€ra sig att vara tillsammans med personer som Ă€r olika dem sjĂ€lva. Följden blir ofta att detta sker pĂ„ bekostnad av de elever som har större svĂ„righeter. Konsekvenserna innebĂ€r misslyckanden, utsatthet, mobbning och krĂ€nkningar med en ökad psykisk ohĂ€lsa hos barn och unga. Eleverna blir i realiteten exkluderade. Elever med NPF har dĂ€rför ofta haft en mycket svĂ„r och komplicerad skolgĂ„ng bakom sig innan de kommer till resursskolan, och elever har fĂ„tt betala ett högt pris för att kunna gĂ„ kvar i den vanliga skolan. 

En kvalitativ intervjustudie vid UmeÄ Universitet (Institutionen för socialt arbete 2019) har gjorts med elever som har neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar och som gÄr pÄ en resursskola. Studiens syfte var att undersöka hur en grupp elever med sÀrskilda behov, som tidigare gÄtt i en vanlig skola sjÀlva upplever det att gÄ pÄ en resursskola. Resultatet pÄvisar att deras möjlighet att ha fÄtt gÄ pÄ en resursskola avsevÀrt har pÄverkat deras framtid i positiv bemÀrkelse. De har fÄtt goda förutsÀttningar att klara skolan vilket möjliggör att nÄgra av dem tÀnker studera vidare pÄ universitet. Vidare har de befunnit sig i ett inkluderande sammanhang med jÀmlikar. De har etablerat relationer som de hoppas att de kan ha kvar i framtiden. NÄgot de aldrig tidigare upplevt. De har helt enkelt fÄtt en bÀttre framtidstro nu jÀmfört med innan de kom till resursskolan.