Information till vÄra lÀsare

Den 31 december 2024 Àr sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebÀr att vÄr sajt inte lÀngre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla vÄra lÀsare för det stöd och engagemang ni har visat genom Ären.

För er som vill fortsÀtta följa nyheter frÄn Norrköping och FinspÄng hÀnvisar vi till NT.se, dÀr ni hittar det senaste frÄn regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Debatt: Restriktioner som skapar enorma klyftor

Öppet brev till finansutskottets ordförande Åsa Westlund (S) och vice ordförande Elisabeth Svantesson (M).

Åsa Westlund ör ordförande i riksdagens finansutskott och en av mottagarna av det öppna brevet frĂ„n Lennart Weiss pĂ„ Veidekke.

Åsa Westlund ör ordförande i riksdagens finansutskott och en av mottagarna av det öppna brevet frĂ„n Lennart Weiss pĂ„ Veidekke.

Foto: TT

Debatt2021-02-21 09:51
Lennart Weiss, kommersiell direktör Veidekke och ansvarig utgivare
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Tidigare i februari genomförde riksdagens finansutskott en öppen utfrĂ„gning av Finansiella stabilitetsrĂ„det som förutom finansministern och finansmarknadsministern bestĂ„r av generaldirektörerna Erik ThedĂ©en (Finansinspektionen) och Hans Lindblad (RiksgĂ€lden) samt riksbankschef Stefan Ingves. 

UtfrĂ„gningen sĂ€ndes pĂ„ SVT Forum vilket gör att allmĂ€nheten kan ta del av innehĂ„llet. Men dĂ€r upphör ocksĂ„ öppenheten. Den sĂ„ kallade utfrĂ„gningen följde nĂ€mligen den vanliga rituella ordningen dĂ€r generaldirektörerna med stram min presenterar Powerpoints och dĂ€r ledamöternas frĂ„gor i princip bestĂ„r av önskemĂ„l om att herrarna ska utveckla sina i allmĂ€nhet redan vĂ€l kĂ€nda stĂ„ndpunkter. 

Det hela ger ett riktigt pinsamt intryck till sĂ„vĂ€l form som innehĂ„ll. Med nĂ„gra fĂ„ undantag Ă€r det uppenbart att finansutskottets ledamöter saknar den kompetens som krĂ€vs för att utfrĂ„gningen ska ges karaktĂ€r av en effektiv granskning av den administrativa makten. I diskussionen om hushĂ„llens skulder visade Stefan Ingves Ă„terigen en bild med 1995 som basĂ„r, trots att alla som studerat saken vet att 1990-talets kris ledde till ett dramatiskt prisfall som skapade ett djupt statistiskt hack i kurvan. Som Lars E O Svensson visar i ett aktuellt inlĂ€gg pĂ„ Ekonomistas följer skuldutvecklingen en lĂ„ngsiktig trend med en ökning pĂ„ ca 1,8 procent per Ă„r. I sitt lĂ€ngre perspektiv utgör med andra ord 1990-talet ett undantag vilket gör det uppenbart att Ingves presenterar fakta pĂ„ ett tendentiöst sĂ€tt.

Lika illa Ă€r det med Erik ThedĂ©en. I en av dennes nyckelbilder redovisas att hushĂ„llens skulder (bolĂ„n) i förhĂ„llande till BNP ökat med ca 400 procent sedan sekelskiftet. Han pĂ„talar förvisso att de stigande priserna Ă€r en följd av fallande rĂ€ntor, sĂ„ledes en naturlig följd av Ă€ndrade finansiella ramvillkor (samt det faktum att fler byggda bostĂ€der ger ökade aggregerade tal) men implicerar Ă€ndĂ„ att detta ökat riskerna i det finansiella systemet. 

Just detta följer dock Finansinspektionen upp i sina egna Ă„rliga bolĂ„nerapporter som svart pĂ„ vitt visar att alla relevanta jĂ€mförelsemĂ„tt visar pĂ„ motsatsen. SĂ„ledes har hushĂ„llens belĂ„ningsgrad minskat successivt under de senaste 20 Ă„ren och ligger nu runt ca 45 procent. Det betyder i klartext att bostĂ€derna Ă€r vĂ€rda mer Ă€n dubbelt sĂ„ mycket som hushĂ„llens samlade bolĂ„n. Tittar man pĂ„ hushĂ„llens samlade tillgĂ„ngar (i bostĂ€der, aktier, banktillgĂ„ngar och pensionssparande) i förhĂ„llande till deras skulder Ă€r tillgĂ„ngarna drygt fem gĂ„nger större. Motsvarande bild fĂ„r man om man analyserar hushĂ„llens Ă„terbetalningsförmĂ„ga, d v s hushĂ„llens löneinkomster i förhĂ„llande till betalningar av rĂ€ntor och amorteringar. JĂ€mför man sedan hushĂ„llens skulder i relation till antalet Ă€gda bostĂ€der i Sverige (tvĂ„ tredjedelar av alla bostĂ€der Ă€r villor eller bostadsrĂ€tter) har de svenska hushĂ„llen lĂ€ngre bolĂ„neskulder Ă€n andra jĂ€mförbara lĂ€nder. 

Bristen pĂ„ kritisk granskning har som bekant banat vĂ€g för en serie kreditrestriktioner som skapat en enorm klyfta mellan insiders och outsiders samt mellan generationerna. Dessa frĂ„gor passar dock myndighetscheferna tillbaka till politiken som underlĂ„tit att vidta ”strukturella Ă„tgĂ€rder” (lĂ€s infört marknadshyror eller Ă„terinfört fastighetsskatten) pĂ„ bostadsmarknaden. 

Sett i sitt realpolitiska sammanhang mÄste finansutskottets utfrÄgningar betraktas som ett fiasko av stora mÄtt. Saken blir extra allvarlig ur ett demokratiskt perspektiv eftersom myndighetscheferna gjort det till en strategi att inte stÀlla upp i debatter eller i fördjupande utfrÄgningar pÄ annan mark, sÄvida de inte kan riva av sitt anförande och sedan lÀmna evenemanget.

Som ansvarig utgivare för Sveriges största debattforum i bostadspolitiska frÄgor vill jag stÀlla följande frÄgor till finansutskottets ordförande och vice ordförande:

- Varför bjuder inte finansutskottet in andra gÀster, exempelvis ekonomer och branschexperter, som ges möjlighet att förmedla sin bild?

- Om detta inte anses passligt, varför arrangerar inte finansutskottet kompletterande öppna utfrÄgningar pÄ motsvarande teman med andra experter som har vÀlkÀnt kritiska synpunkter?

- Varför bjuder inte Finansutskottet löpande in experter till utskottets möten med syfte att höja ledamöternas kompetens och öka deras förmĂ„ga att uppfylla finansutskottets granskande uppdrag? 

 

LĂ€s mer om
RiksgÀlden
Fastighets- & byggnadsindustri
SVT
Sverige
Veidekke
Finansinspektionen