På mindre än tjugo år har nära 100 000 kommunalt ägda lägenheter från allmännyttan privatiserats. Mängder av andra kommunalt ägda fastigheter som skolor, vårdcentraler etc har också sålts ut till privata intressen. Många gånger för rena reapriser. Kommunalt ägd mark har privatiserats. Kommunalt drivna verksamheter har förvandlats till vinstdrivna, privata företag. Besluten om försäljningarna har varit möjliga att ta med enkel majoritet i kommun- och regionfullmäktige föregångna av mycket summariska utredningar.
Den svenska kommunallagen behöva reformeras. Reglerna för både utförsäljning av kommunala fastigheter och entreprenadutläggning av kommunala verksamheter måste skärpas. Den av medborgarna gemensamt ägda kommunala kapitalet i form av fast egendom måste få ett bättre skydd mot kortsiktigt politiskt beslutade och ofta illa förankrade avyttringar det vi byggt upp och äger gemensamt. Det ska inte vara möjligt för en under kanske bara en mandatperiod sittande tunn majoritet att obehindrat sälja ut vare sig egendomar eller verksamheter. En reformerad kommunallag borde ställa kravet att större avyttringar av gemensam egendom eller verksamheter aldrig ska kunna genomföras utan att besluten med tvåtredjedels majoritet.
Med ett skärpt krav på en starkare majoritet skulle en större del av ett kommun- eller regionfullmäktige tvingas ta mer aktiv del i besluten om försäljning och entreprenadutläggning. Men en sådan ordning skulle en kommunledning tvingas att bättre förankra sina tänkta avyttringar och inte lättvindigt bara köra igenom dem med en enkel majoritet. Även en del av oppositionen skulle då behöva vara med besluten. Förutom att det skulle ge en bättre demokratisk förankring så skulle det även minska risken för illa underbyggda och allt för snabbt framdrivna beslut. Även medborgarna skulle ges en rimligare garanti för att en utförsäljning eller entreprenadutläggning är befogad och positiv för befolkningen i stort.
Idag ger kommunallagen den politiska majoriteten i en kommun eller region som vill börja avyttra egendom stora friheter att själva utforma sin prispolitik. För den som menar att en kommun inte ska bygga själv eller äga fastigheter, inte bedriva verksamheter inom vård, skola och omsorg i egen regi eller ha markreserver för framtiden står det i stort sett fritt för en enkel majoritet att sälja ut allt - även så till reapris rejält under marknadspriset.
Att en kommun eller region ibland kan behöva sälja mark eller fastigheter är rimligt. Lika naturligt är att det ibland finns goda skäl till att i stället för egen regi anlita en entreprenör att sköta en verksamhet. Men lika naturligt borde det vara att ha ett rejält skydd för det gemensamt ägda som tagit årtionden att bygga upp inte lättvindigt reas ut.
Tyvärr kan vi se hur allmän egendom i en lång rad kommuner kortsiktigt sålts ut steg för steg. Investmentbolag har billigt fått köpa allmännyttans fastigheter som de sedan rustat och sålt vidare med god förtjänst. Skolor och vårdcentraler har lämnats över till privata företag med reapris. Exemplen är otaliga i landet. Bara två exempel här. I Stockholm sålde den borgerliga majoriteten ut en vårdcentral till en läkare för 700 000. Fyra år senare sålde han den vidare till av internationellt ägda vårdbolaget Capio för 20 miljoner. En skola i M-styrda Danderyd såldes ut för superlåga 10 000 kronor. Det säger sig själv att det här reapriset saknar all kontakt med en rimlig marknadsprissättning. Det är bara en av avarterna som följt vår skolmarknad som är bortom all rimlig kontroll. Ytterligare ett färskt exempel: Ekerö kommun har till Internationella Engelska skolan/Nystad sålt en fastighet för över tio miljoner under vad oberoende värderare anser rimligt. Beslutet togs med en rösts övervikt at majoriteten i kommunfullmäktige.
Tidskriften Affärsvärlden skrev i våras att utförsäljning av samhälleligt ägda fastigheter är ”ren idioti”. Och fackliga tidskriften Arbetet varnade nyligen för att kommunernas fastigheter blivit ”kapitalets gödkalv”.
Med krav i kommunallagen på kvalificerad majoritet vid utförsäljningar hade Ekerö och andra kommunledningar tvingats till mer eftertanke. Och de värsta avarterna i detta reageschäft skulle kunna förhindras.