Regeringen måste satsa på tillväxt istället för bidrag

Sveriges kommuner och regioner vill – som vanligt – ha mer pengar av regeringen i höstens budget. Om finansminister Elisabeth Svantesson inte håller emot riskerar det att försvaga Sverige helt i onödan.

Elisabeth Svantesson (M) är finansminister och laddar nu för att snart lägga sin och regeringens första riktigt egna budget på riksdagens bord. Dagens debattör vill se stoa satsningar på tillväxt och mindre bidrag till den offentliga sektorn.

Elisabeth Svantesson (M) är finansminister och laddar nu för att snart lägga sin och regeringens första riktigt egna budget på riksdagens bord. Dagens debattör vill se stoa satsningar på tillväxt och mindre bidrag till den offentliga sektorn.

Foto: Fredrik Sandberg / TT

Debatt2023-09-02 09:52
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Mer bidrag till kommunerna innebär nämligen att det blir mindre över för nödvändiga reformer som bygger Sverige starkare. Kommunernas överskott de senaste åren har legat på historiskt höga nivåer. År 2020 var kommunsektorns samlade överskott 40 miljarder kronor, 2021 uppgick det till 69 miljarder och 2022 till 43 miljarder, enligt SKR:s Ekonomirapport för 2023. Förra året hade kommunerna ett fonderat överskott i sina reserver på 37 miljarder kronor.

Nästa år väntas många kommuner göra underskott, till stor del på grund av att de inte tagit höjd för ökade pensionsutgifter kopplat till inflationen. Totalt väntas underskottet uppgå till närmare 30 miljarder, alltså mindre än vad kommunerna har sparat i ladorna. Extra tillskott från staten skulle alltså inte gå till välfärden utan till att upprätthålla kommunernas reserver. Underskotten i kommunerna är dessutom tillfälliga. Redan 2025 väntas pensionskostnaderna minska med 40 miljarder och kommunsektorn väntas göra ett överskott på 2 procent, enligt SKR:s prognoser.

I det läget är det viktigare att satsa på reformer som bygger Sverige starkare och som bidrar till att trygga välfärdens finansiering i framtiden. Under en längre tid har svensk tillväxt varit lägre än i omvärlden. I år väntas den bli lägst i hela EU. Samtidigt har Sverige tappat placeringar i OECD:s välståndsranking. Förra året låg Sverige på tolfte plats – den lägsta placeringen någonsin.

Regeringen bör satsa på tillväxt och jobb. Många nödvändiga reformer skulle dessutom gynna hushållen, som pressas av prisökningar och höga räntor. Sänkta skatter för de som arbetar är den kanske enskilt viktigaste reformen. Men det behövs också sänkta arbetsgivaravgifter för unga som underlättar deras etablering på arbetsmarknaden och ett bidragssystem som ökar drivkrafterna att gå från bidrag till arbete. De etableringsjobb som parterna föreslog redan för fem år sedan måste bli verklighet för att underlätta för grupper som står långt från arbetsmarknaden.

Det finns inget samband mellan ökade resurser till kommuner och regioner och en förbättrad välfärd. Ökad tillväxt och fler i arbete är däremot avgörande för välfärdens långsiktiga finansiering. Nu är det viktigt att regeringen håller emot kraven på högre bidrag till kommunerna och satsar på sådant som bygger Sverige starkare.