Information till vÄra lÀsare

Den 31 december 2024 Àr sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebÀr att vÄr sajt inte lÀngre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla vÄra lÀsare för det stöd och engagemang ni har visat genom Ären.

För er som vill fortsÀtta följa nyheter frÄn Norrköping och FinspÄng hÀnvisar vi till NT.se, dÀr ni hittar det senaste frÄn regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Regeringen bidrar till en massiv utslagning

Ökade regelkrav och högre skatter gör det Ă€nnu svĂ„rare för smĂ„företag att fĂ„ banklĂ„n.

Finansminister Magdalena Andersson kritiseras i dagens debattartikel.

Finansminister Magdalena Andersson kritiseras i dagens debattartikel.

Foto: Claudio Bresciani/TT

Debatt2020-12-30 09:55
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

I Sverige finns runt 350 000 aktiva smĂ„företagare, med privata arbetsplatser dĂ€r en eller flera personer arbetar. Dessa företagsamma spelar en avgörande roll pĂ„ arbetsmarknaden, och mĂ„nga av dem stĂ„r i en svĂ„r ekonomisk situation. De stöd som företagen har kunnat fĂ„ under coronakrisen Ă€r betydligt mindre omfattande jĂ€mfört med i grannlĂ€nderna Danmark och Norge, vilket riskerar att leda till massiv utslagning av bĂ„de företag och arbetstillfĂ€llen under kommande tid. Samtidigt som politiken gör för lite för att hjĂ€lpa företagen under krisen, underminerar regeringen Ă€ven förutsĂ€ttningarna för Ă„terhĂ€mtning bland företagen, genom den planerade bankskatten. 

Bankskatten kommer i praktiken att bli en investeringsskatt som motverkar investeringar och missgynnar svenska företag. Även om skatten formellt tas ut pĂ„ banker kommer den i förlĂ€ngningen att vĂ€ltras över pĂ„ svenska företag genom ökade lĂ„nekostnader. Mindre företag kan komma att bli sĂ€rskilt drabbade efter de ekonomiska nedgĂ„ngarna till följd av regeringens restriktioner. Sedan Sveriges resa mot ett rikt vĂ€lfĂ€rdssamhĂ€lle inleddes för tvĂ„hundra Ă„r sedan, har banker och vĂ€xande företag utvecklats hand i hand. Men regeringen sĂ€tter kĂ€ppar i hjulen för detta, genom att höja den administrativa kostnaden för att hantera banklĂ„n och genom bankskatten. Ökade regelkrav och högre skatter gör det Ă€nnu svĂ„rare för smĂ„företag att fĂ„ banklĂ„n.

Vi Ă€r inte ensamma om att varna för skattens negativa samhĂ€llseffekter. Skatteförslaget kritiseras av samtliga tre myndigheter med ansvar för finansiell stabilitet: Riksbanken, Finansinspektionen och RiksgĂ€lden. RiksgĂ€lden varnar till och med för att skatten leder till att ”stabiliteten i det finansiella systemet minskar”. Byggföretagen varnar för att skatten leder till högre byggkostnader. NĂ€ringslivets skattedelegation varnar för att skatten drabbar företagsutlĂ„ningen negativt. Hur kan regeringen i dagens lĂ€ge driva ett förslag som kraftigt ökar kostnaden för företagslĂ„n, och sĂ€rskilt slĂ„r mot de mindre företagens möjligheter att lĂ„na? Vi menar att politikens resurser mĂ„ste lĂ€ggas pĂ„ att stimulera de smĂ„ och vĂ€xande företagen, och underlĂ€tta samverkan mellan banker och företag. Flytta fokus frĂ„n höjda skatter pĂ„ nĂ€ringslivet till att genom stöd, skattesĂ€nkningar och regelförbĂ€ttringar stĂ€rka de mindre företagens konkurrenskraft, och möjligheter till kapitalförsörjning.