Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Regeringen behöver visa handlingskraft för att nå målen

Det nationella klimatmötet blir en viktig plats att visa hur långt vi i betongbranschen har kommit.

Malin Löfsjögård är vid på branschorganisationen Svensk Betong och denna fredag även debattör i Folkbladet.

Malin Löfsjögård är vid på branschorganisationen Svensk Betong och denna fredag även debattör i Folkbladet.

Foto: Svensk Betong

Debatt2023-06-16 09:51
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Idag den 16 juni har regeringen kallat till ett nationellt klimatmöte. Vi har bjudits in tillsammans med andra aktörer inom bygg- och anläggningssektorn för att bidra med våra inspel till regeringens klimathandlingsplan.

Sedan flera år tillbaka driver våra medlemsföretag ett intensivt arbete med att utveckla betong som ger minsta möjliga klimatpåverkan. Redan idag finns det klimatförbättrad betong på marknaden som innebär en minskning av utsläpp på uppemot femtio procent. Inom ramen för Fossilfritt Sverige har betongbranschen tillsammans med andra aktörer i värdekedjan tagit fram en färdplan för klimatneutral betong. Senast 2030 ska det finnas klimatneutral betong på marknaden och senast 2045 ska all betong vara klimatneutral. 

Det finns en återkommande diskussion inom politiken om vilket byggmaterial som har minst påverkan på miljön och klimatet. Vissa kommuner har till och med valt att ta fram en speciell strategi för att prioritera ett visst byggmaterial. Vi anser att detta är helt fel väg att gå eftersom det idag inte går att påvisa att ett visst byggmaterial är bättre än något annat gällande klimatpåverkan sett ur ett livscykelperspektiv.

Strategier som premierar bara ett byggmaterial leder också till osund konkurrens med risk för ökade byggkostnader, minskade innovationer och att de hållbarhetsvinster som eftersträvas inte uppfylls. Här behöver politiken kliva in och räta ut debatten och se till att vi kan bygga långsiktigt hållbart med utgångspunkt i det specifika projektets krav och förutsättningar och utifrån det finna den bästa lösningen för hela konstruktionen sett ur ett livscykelperspektiv. 

Krav och efterfrågan driver utveckling. Vi uppmanar därför privata och offentliga beställare att ställa krav så att efterfrågan ökar på klimatförbättrad betong i stället för konventionell betong i samband med nya, och framtida byggnads- och infrastrukturprojekt. Då kan vi redan idag kraftigt  minska klimatpåverkan från byggandet.

Det nationella klimatmötet blir en viktig plats att visa hur långt vi i betongbranschen har kommit i klimatomställningen. Men om regeringen på allvar vill nå hela vägen fram till vårt mål att tillverka klimatneutral betong krävs också politisk handlingskraft. 

Ett första steg är att ställa krav, öka efterfrågan och stärka kunskapen om klimatförbättrad betong. Lyckas vi med det, då är chansen stor att vi uppnår målet att vi blir ett klimatneutralt samhälle 2045.