Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Reform för en trygg vård

Gunilla Hasselgren är en populär husläkare i SVT: s program "Fråga doktorn." Liberalerna vill att alla ska ha en namngiven husläkare att vända sig till.

Gunilla Hasselgren är en populär husläkare i SVT: s program "Fråga doktorn." Liberalerna vill att alla ska ha en namngiven husläkare att vända sig till.

Foto: Foto: Linn Malmen /TT NYHETSBYRÅN

Debatt2018-04-20 10:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Som patient i Sverige kan man ofta känna sig trygg med kvaliteten på vården. Sverige ligger bra till när man jämför medicinska resultat, hälsa och livslängd över världen och jämförbara länder. Ändå är det något som brister, något som saknas, en otrygghet som många patienter vittnar om. Kontinuiteten – att få träffa samma läkare och sköterska.

Sverige har många läkare. Men om vi betraktar vårt land ur internationellt perspektiv ser vi att vi har få läkare i primärvården. Många partier och debattörer berättar att de vill stärka den trygga, vården närmast medborgarna, vårdcentralerna – men det gäller att ha konkreta förslag för hur det kan göras. Det har Liberalerna.

Alla människor ska ha rätt till en egen, namngiven, fast husläkare. Husläkaren bör ges helhetsansvaret för sin patient och fungerar som en samordnare i vården.

Primärvården, vårdcentralerna, organiseras utifrån husläkarna och rustas att ta ett större ansvar för att förebygga, möta och behandla fler vårdbehov än i dag. Först bör erbjudandet om fast husläkare riktas till äldre multisjuka och andra med stora vårdbehov.

De fasta husläkarna måste ha en reell möjlighet att ta hand om sina patienter. De måste ha möjligheten att sätta ett tak för antal listade patienter för att kunna erbjuda alla en god vård, i tid. En sådan möjlighet finns inte i lagen i dag. Nivån på ett nationellt fastslaget ”tak” måste avgöras i dialog med professionen och sjukvårdshuvudmännen.

Om alla ska kunna lista sig hos en namngiven husläkare på sin vårdcentral, behöver vi också fler läkare i primärvården. Landstingen och regionerna behöver ordna fler ST-platser för blivande allmänspecialister – men staten behöver också ta ansvar. Liberalerna vill satsa mer statliga pengar på utbildning av allmänspecialister – 900 miljoner kronor 2018-2020.

Fler läkare ska också kunna jobba som husläkare. För barn och äldre kan barnläkare eller geriatriker vara den bästa husläkaren. En förutsättning är förstås att primärvården blir attraktiv som arbetsplats för fler läkare – och den friare, mer ansvarsfulla rollen som fast husläkare tror vi är en framgångsfaktor.

Omställningen av vården – från en sjukhustung vård till en med fokus på primärvården – kräver också resurser. Det är en nationell uppgift.

Staten behöver stödja landstingen och regionerna för att genomföra en fastläkarreform. Liberalerna föreslår ett primärvårdslyft med anslagna medel om 5,25 miljarder under budgetperioden 2018-2020.

Ohälsa begränsar vår frihet. En långsiktig kontakt med en namngiven husläkare man själv har valt – det är en reform för en trygg vård som också kan öka människors frihet.