I Folkbladet (11/3) skriver S-medlemmen Robert Höglund (RH) ett svar till SSU. SSU har tidigare bemött RH och uppmanat honom att inte skriva i socialdemokratins namn, utan om han måste skriva göra det som privatperson. Både SSU, jag som sosse och partiet som helhet tar starkt avstånd ifrån vad RH skriver, men det kan ändå vara intressant att resonera lite kring fenomenet rasism.  Rasism är att klumpa ihop människor i grupper och belasta hela gruppen med vissa epitet i stället för att se de missgrepp som görs som individuella ageranden och ej tillhörande gruppen som helhet. 

RH:s sätt att uttrycka sig kan därmed uppfattas som att han närmar sig något som gränsar till rasism. Däremot om han med sitt inlägg menar att mana till starkt begränsad invandring för att inte förvärra de problem vi redan har ett starkt segregerat samhälle och integration av nytillkomna invånare, så är detta inte något uttryck för rasism. RH anser sig också vara en god socialdemokrat och skriver i sin första artikel i detta ämne, att S-ledningen i klartext bör tala om hur man vill och ska lösa dagens problematik och detta på ett sätt så att vi får dem som lämnat oss för SD att komma tillbaka. Så om SD applåderar RH för det han skrivit sympatiserar han på intet sätt med dem i fråga om annat än att i dagsläget hålla invandringen låg.

Rasism är däremot i mina ögon att som Jimmie Åkesson kommentera Vetlandatragedin, med en knivskärande afghansk 20-åring som ballat ur på grund av psykiska problem och medicinering. Åkesson menar att denna person inte skulle ha släppts in, vilket han menar visar på felet i svensk migrationspolitik. Hur skulle man 2015 ha vetat att denna 15-åring sex år senare skulle hamna i den aktuella situationen ;eller är det självklart att alla afghaner och andra som söker asyl är presumtiva våldsverkare. För mig är människor som söker sig in över våra gränser asylsökande vars skäl för asyl ska objektivt behandlas, varvid de som inte har asylskäl ska uppmanas lämna oss eller skickas tillbaka. Så behandlar man människor som individer och inte som hopklumpade våldsverkare eller vad man vill kalla dem

Rasismen eller något på gränsen till denna är nog tyvärr djupt rotad i den svenska folksjälen och så även inom mitt och RH:s parti och detta utan att man kanske förstår att ens tänkande eller agerande gränsar till rasism. Man upplever sig nämligen inte som rasist för det är ju fult att vara en sådan.