Sverige tar sig långsamt ur krisen, och antalet nyregistrerade företag ökar, men det finns fortfarande flera oroväckande tecken på att företagandet stagnerar. Det första tecknet är att utlåning från banker till företagen minskar. I maj månad lånade företagen en procent mindre än samma månad föregående år. Tillväxten av lån till företagen har minskat successivt sedan förra våren, och är nu den lägsta sedan 2010. Som jämförelse växte bankernas utlåning till hushållen med sex procent. När kapitaltillförseln till företag sinar hämmas deras tillväxt. I stället för att stimulera bankers utlåning, hotar samtidigt politiken med en bankskatt.
Småföretagarnas Riksförbund har dessutom visat att aktiva företagare med fast arbetsplats minskat påtagligt under coronakrisen. Medan det finns drygt en miljon företag i Sverige, är många av dem investeringsobjekt eller vilande. Före krisen fanns det 350 000 aktiva små och medelstora företagare i Sverige. Idag finns det 22 700 färre. Det finns ett starkt samband mellan antalet företag med fast arbetsplats i en kommun och nivån av arbetslöshet. För utrikesföddas arbetslöshet är sambandet ännu starkare. Vi menar att utslagningen av företag med fast arbetsplats utgör en kris för många kommuners arbetsmarknader.
Arbetslösheten väntas i år landa på höga 8,2 procent. Det är inte svårt att se varför återhämtningen är så långsam: de små och medelstora företag som står för skapandet av nya arbetstillfällen hämmas i sina verksamheter. Förvaltningsrätten i Stockholm har i domar upphävt över 200 beslut där Tillväxtverket nekat företag korttidsstöd. Det är glädjande besked för företagen, men reflekterar även en verklighet där företagen i stället för att få stöd så de kan gå vidare med sina verksamheter, behöver lägga tid på sina interaktioner med Tillväxtverket.
En rad åtgärder behöver införas som kan stärka tillväxten av nya företag och stärka de existerande företagens möjligheter att anställa. Det första steget är att förlänga avbetalningstiden för lån på skattekonto och göra nuvarande stöd mer träffsäkra. En sänkning av arbetsgivaravgifter behövs också, liksom ett aktivt arbete med att minska på det byråkratiska krångel som företagen behöver hantera. Tidigare har det räknats ut att företagens kostnader av att hantera olika myndigheters pappersarbete uppgår till 100 miljarder kronor per år. Men lite, om ens något, har gjorts för att minska denna börda. Tyvärr fokuserar politiken idag inte på hur företagandets villkor kan stärkas.