Överbemanning utanför kärnverksamheterna kostar 100 miljarder

Riksrevisionen har visat att de resurser som hittills har frigjorts tack vare effektivisering av administration genom digitalisering använts för att bygga upp mer lednings- och stödverksamhet istället för att öka resurserna i kärnverksamheten.

 Hede bel Habib skriver i sin debattartikel: "SKR är en intresseorganisation som systematiskt har byggt upp sin maktbas på en ohejdad expansion av överbemanning utanför välfärdens kärnverksamhet."

Hede bel Habib skriver i sin debattartikel: "SKR är en intresseorganisation som systematiskt har byggt upp sin maktbas på en ohejdad expansion av överbemanning utanför välfärdens kärnverksamhet."

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Debatt2024-05-24 09:52
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi arrangerar på måndag den 27 maj ett seminarium om ”kommuners byråkrati och ekonomi”. Syftet är att belysa om det finns en reell konflikt mellan administration och värdeskapande arbete i kärnverksamheterna och undersöka om ökad administration i kommunala välfärdsverksamheter kan motas med hjälp av digitalisering?

Seminariet har dock ett stort trovärdighetsproblem: Ingen bland medverkande vid seminariet representerar den kommunala kärnverksamheten och huvudtalarna är själva en del av byråkratiproblemet! 

1. Digitaliseringsfördelar används till mer hierarkier och stödverksamhet

Seminariearrangörerna tycks ha missat att Riksrevisionen redan har visat att de resurser som hittills har frigjorts tack vare effektivisering av administration genom digitalisering använts för att bygga upp mer lednings- och stödverksamhet istället för att öka resurserna i kärnverksamheten. Mellan 2010 och 2019 har antalet anställda på olika chefsbefattningar och stödverksamheten ökat med 43 procent trots alla frigjorda resurser tack vare digitalisering. Under samma period har kategorin kärnkompetens ökat med bara 10 procent. (Riksrevisionen 2021:3). 

2. Huvudproblemet är överbemanning och inte bra administration

Administration är bara en liten del av problembilden. Den största delen av omotiverade kostnader i offentlig sektor orsakas idag av överbemanning utanför kärnverksamheten. Detta kan illustreras med de stora avvikelser, som kan konstateras i den kommunala bemanningsstrukturen i de tre storstadslänen när dessa relateras till befolkningsstorleken.

Stockholms län har 2 454 821 invånare. Länets kommuner sysselsätter sammanlagt 113 697 årsarbetskraft. Detta motsvarar 46 kommunanställda per 1000 invånare.

Västra Götalands län har en befolkning på 1 700 000 invånare. Länets kommuner sysselsätter sammanlagt 132 678 kommunanställda. Detta motsvarar 78 kommunanställda per 1000 invånare.

Skåne län har en befolkning på 1 400 000 invånare. Dessa kommuner sysselsätter 107 180 årsarbetskraft. Detta motsvarar 76 kommunanställda per 1000 invånare. 

Jämfört med Stockholms kommuner och sett i relation till befolkningsstorlek har Västra Götalands län en överbemanning på 60.000 kommunanställda. Skåne län har en överbemanning på cirka 40 000 kommunanställda.

3. En besparingspotential på minst 100 miljarder bara i Skåne och Västra Götaland

Jämfört med Stockholms län har kommunerna i Skåne och västra Götaland sammanlagt en överbemanning på cirka 100 000 kommunanställda. Dessa skillnader kvarstår även om man justerar för kommunstorlek, gleshet och populationssammansättning.

Eftersom överbemanning i huvudsak sker utanför kärnverksamheten med en högavlönad personalstyrka kan en besparingspotential uppskattas till 100 miljarder kronor bara i Skåne och Västra Götaland. Högavlönade offentligt anställda, som inte primärt bidrar till kärnverksamheten, slukar stora resurser från kärnverksamheten. 

Det är dessutom samhällsekonomiskt kontraproduktivt att med skattemedel sponsra välbetalda och överflödiga jobb för personal vars kompetenser annars kan behövas i andra samhällssektorer. Kompetensväxlingsprogram kan därför behöva inrättas för att frigöra resurser till kärnverksamheten och samtidigt föra över kostsam personal som  i onödan finns inom offentlig sektor till olika branscher inom näringslivet, där deras kompetens behövs mest.   

4. De inbjuda föreläsarna är en del av problemet

Det är anmärkningsvärt att ingen av de som medverkar vid seminariet om kommuners byråkrati representerar den kommunala kärnverksamheten. Huvudtalare, chefsekonomen på SKR och professorer från olika universitet, är själva en del av byråkratiseringsproblemet. SKR är en intresseorganisation som systematiskt har byggt upp sin maktbas på en ohejdad expansion av överbemanning utanför välfärdens kärnverksamhet.

 Mellan 2004 och 2019 ökade antalet högutbildade administratörer och chefer på Sveriges universitet och högskolor med två tredjedelar. Under samma period låg antalet lärare och forskare på en oförändrad nivå, trots att studenterna blev fler. Därmed ökade antalet studenter per lärare medan antalet studenter per administratör minskade (SNS Analys 87, augusti 2022).