I dag är vårdens kvalitet till stor del upp till tid och engagemang hos den behandlande primärvårdsläkaren, eftersom det saknas nationell samordning på området. En halv miljon svenskar lever med sköldkörtelsjukdom. Underfunktion i sköldkörteln, hypotyreos, är en av landets vanligaste kroniska sjukdomar och kräver oftast livslång behandling.

Vanliga symptom är trötthet, minnesproblem och infertilitet. Trots medicinering mår många fortfarande dåligt. Och kanske är det inte så konstigt: Behandlingarna inom sköldkörtelvården är från 50-talet och den forskning och de antaganden som man i huvudsak stödjer sig på är från 70-talet. Bristen på nationell samordning är i första hand en stor nackdel för den som är sjuk. 

Men att det saknas tydliga riktlinjer baserade på aktuell forskning försvårar också för allmänläkarna på vårdcentralerna, som ofta är de som möter patienterna. I praktiken blir konsekvensen en godtycklig vård som beror på hur uppdaterad och engagerad den behandlande primärvårdsläkaren är – och om hen har tid. Det kunskapsstöd för primärvården som finns ger endast en kortfattad vägledning och kan inte ersätta ett nationellt vårdprogram.

Utmaningarna är många: Patienter blir inte kallade till de årliga återbesök de borde ha rätt till. Det är ofta begränsningar i vilka prover som tas. Ordinationen kan komma i ett brev på posten utan föregående chatt, telefonsamtal eller läkarundersökning. Sammantaget innebär detta risker för både över- och underbehandling. Sköldkörteln tillverkar livsviktiga hormoner. Det är tyvärr inte så enkelt som att en sjuk sköldkörtel fullt ut kan kompenseras med en daglig läkemedelsdos och så är allt bra. Just därför är det så viktigt att se till att förutsättningarna för både patienter och läkare är så goda som möjligt.

I samband med Internationella sköldkörteldagen idag den 25 maj vill vi på nytt lyfta vikten av ett nationellt omtag. Det är dags att Sveriges kommuner och regioner tar fram ett nationellt vårdprogram för hypotyreos, med kriterier för diagnos, behandling och uppföljning. Det skulle skapa effektivitet och spara resurser för Region Östergötland, och dessutom förbättra livet för många kvinnor och män i länet. Inom andra folksjukdomar, som hjärtsjukdom och diabetes, är detta en självklarhet sedan länge. Nu behövs en nationell samordning även på sköldkörtelområdet.