"Nu stundar en sjätte massutrotning av arter"

Vi är på väg in i en sjätte massutrotning av arter. Om vi inte agerar kommer konsekvenserna för vårt klimat, vår hälsa och vårt välbefinnande att bli katastrofala.

Våtmarker har stor betydelse för den biologiska mångfalden och har många andra fördelar skriver dagens debattörer i Folkbladet Söndag.

Våtmarker har stor betydelse för den biologiska mångfalden och har många andra fördelar skriver dagens debattörer i Folkbladet Söndag.

Foto: David Skoog

Debatt2021-08-08 09:07
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Att återskapa våtmarker är ett av de mest effektiva sätten att främja biologisk mångfald.

Många känner inte till de enorma värden som fungerande våtmarker ger – både för att gynna den biologiska mångfalden och för att minska klimatutsläppen. Under de senaste 100 åren har en fjärdedel av Sveriges våtmarker försvunnit till förmån för jord- och skogsbruk. Det har påverkat djur och natur negativt. I takt med att den biologiska mångfalden minskar kan nyckelfunktioner som pollination bli mindre effektiva eller helt försvinna. Vår matförsörjning och ekonomi riskerar att kollapsa. Det vilar ett ansvar på oss alla för att lyckas behålla en rik natur för kommande generationer.

Att skydda och restaurera våtmarker är ett effektivt sätt att gynna den biologiska mångfalden. Våtmarker är rika på biologisk mångfald. Hela nitton procent av Sveriges rödlistade arter förekommer i olika typer av våtmarker. I takt med att våtmarkerna har minskat i Sverige har dessa arter trängts undan. Återskapar man en våtmark får man snabbt belöning; fåglar, grodor, paddor, vattenödlor samt att många både pollinerande och icke pollinerande insekter ökar i området. Våtmarksmiljöer är en stor bristvara i landskapet och naturen brukar svara snabbt med att ”flytta in”.

Våtmarker har många fler fördelar. De hjälper oss att rena vatten och de motverkar övergödning. Vid långvarig torka kan våtmarker bidra till att bibehålla vatten i landskapet och exempelvis användas för bevattning. Med pågående klimatförändringar och mer extremväder får våtmarker en ökad betydelse att hantera kraftiga skyfall och torka. 

Torven i marken har genom utdikningen av skogsvåtmarker blivit en riktig miljöbov som släpper ut växthusgaser och bidrar till klimatförändringarna. En väl fungerande våtmark fungerar som en kolsänka och hjälper därmed till att minska klimatutsläpp. Utdikade våtmarker i jordbrukslandskapet har skapat räta diken som bidrar till att näringsämnen rinner rakt ut i Östersjön som övergödning. Raka diken hindrar också fisken att vandra upp för att leka och lägga rom. Våtmarker med fiskvandringsvägar skapar istället gäddfabriker med myllrande liv.

WWF: s våtmarksutmaning är en av de utmaningar som vi riktar till alla svenska kommuner, det handlar om restaurering av våtmarkerna och hela 13 kommuner är just nu igång. Fler kommuner, men även markägare och organisationer behöver aktivt delta för att skydda och restaurera våtmarker.

Sverige måste öka insatserna och inte minst sätta press på fler till att agera. EU-kommissionen kommer att föreslå en ny lag för att göra restaurering av naturen lagligt bindande för EU-länderna. Målet är restaurering av natur, arter och ekosystemfunktioner. Lagen bör vara riktad med direktåtgärder för att snabbt leda till betydande förbättringar av 15 procent av EU: s land- och havsområden, vilket ger en natur med hög kvalitet och som främjar den biologiska mångfalden.

Tillsammans med lokala samarbetspartners pågår just nu ett projekt med att återskapa Östersjöns livskraft och restaurera våtmarker på flera platser i Sverige. Genom att återställa våtmarker som tidigare omvandlats till bland annat jordbruksmark och granplantager kommer göra att utsläppen slutar, samtidigt som det skapas möjlighet för att fler arter ska kunna leva och frodas där.