Det är oerhört bråttom att minska utsläppen. Sverige kan minska de egna utsläppen genom en snabb och kraftfull utbyggnad av förnybar elproduktion, elektrifiering av industrin och transporterna, effektivisering samt satsningar på bland annat batterier och vätgas.
Dessutom leder ökad förnybar elproduktion i Sverige till en stor klimatnytta genom att elexport till våra grannländer tränger undan kol- och gaskraft.
Vi har fantastiska förutsättningar för billig förnybar el, som är motorn i omställningen. Inte minst kan vindkraft byggas ut snabbt och bidra till att ge industrin tillgång på el som krävs för omställningen.
Tidsaspekten är oerhört viktig. Om man exempelvis tidigarelägger vindkraftsutbyggnaden kan de sammantagna utsläppen minska med cirka 300 miljoner ton till år 2030. Det är sex gånger mer än Sveriges årliga utsläpp. Men för att detta ska bli verklighet krävs politiskt mod och vilja:
Utbyggnaden av elnäten måste påskyndas och tillståndsprocesserna för både land- och havsbaserad vindkraft måste kortas.
Kommunerna bör får ett statligt stöd för att planera för var vindkraften bör byggas.
Kommunerna och lokalsamhället bör få ekonomiska incitament (bland annat genom fastighetsskatten) att bidra till vindkraftsutbyggnaden. Vindkraft och solelparker behöver numera inga subventioner, utan det handlar om att underlätta för en marknadsbaserad klimatomställning som gynnar både klimatet och den svenska ekonomin.
När coronapandemin slog till tog det mindre än ett år att få fram ett vaccin, inte de två–tre år som experterna trodde skulle krävas. Utvecklingen kan gå snabbt också när det gäller att hantera klimatkrisen.
Men då krävs det att regeringen och riksdagen omgående skapar de nödvändiga förutsättningarna för en snabb utbyggnad av elproduktionen och för en snabbare elektrifiering av samhället. Det skulle också ge Sverige ett konkurrenskraftigt elpris och bidra till att skapa en fossilfri industriproduktion och nya jobb i hela landet. Det finns absolut inga skäl till att vänta. Östergötlands kommuner bör vara pådrivande.
Johan Rockström, professor i jordsystemforskning
Thomas Sterner, professor i miljöekonomi, Göteborgs universitet
Lars Zetterberg, IVL Svenska Miljöinstitutet och programchef för Mistra Carbon Exit
(För övriga undertecknare se nedan)