Det kunde ha blivit en fyrfilig motorvÀg av alltihop

I början av juli i Är 2024 kom beskedet att Elite Hotels ska överta driften av konserthuset Louis de Geer i Norrköpings industrilandskap. MÄns Hagberg var nybliven stadsarkitekt i Norrköping dÄ planerna pÄ konserthuset pÄ Kvarnholmen började ta form i slutet av 1980-talet. Idag berÀttar han om resan fram till invigningen av Louis de Geer 1994. Mycket nöje!

HÀr blev det ingen fyrfilig vÀg utan en modest liten spÄng för fotgÀngare. Och till vÀnster i bild ser vi dammen framför Holmentornet.

HÀr blev det ingen fyrfilig vÀg utan en modest liten spÄng för fotgÀngare. Och till vÀnster i bild ser vi dammen framför Holmentornet.

Foto: MĂ„ns Hagberg

Debatt2024-07-20 09:51
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

1988. Uffe Lööf var VD pÄ Lundbergs. Jag var nyanstÀlld stadsarkitekt i Norrköping. Vi trÀffades pÄ mitt kontor. Han visade vad som behövde göras pÄ Kvarnholmen dÄ Holmen flyttade ut pappersbruket till Malmölandet vid BrÄviken. Först en fyrfilig vÀg in frÄn Gamla Torget. Sen raka omrÄdet helt rent. Sen skulle man kunna se vad marken skulle kunna anvÀndas till.

Jag tyckte precis tvĂ€rtom. Att man inte skulle riva först utan tĂ€nka först, sen bygga om eller möjligen bygga nytt en etapp i taget. Inte bostĂ€der, utan nĂ„t som rimmade med den gamla industriella anvĂ€ndningen. 

undefined
HĂ€r ser vi packhuset som byggdes om till Televerkets regionala huvudkontor. Och som nu rymmer en rad oika verksamheter.

Egentligen fanns grundlĂ€ggande beslut. Holmen och Norrköpings kommun hade trĂ€ffat ett samarbetsavtal. DĂ€r ingick visionen om ett kultur- och kongresshus. 1986 hade Holmen anordnat en arkitekttĂ€vling. Den vann Helsingforsbaserade arkitekten Kai Wartiainen. I hans idĂ© ingick att jobba stegvis. 

Holmenbyggarna som stod för projektet var ett konsortium med Lundbergs och SIAB som huvudĂ€gare. Byggnads AB L E Lundberg hade startats av Lars-Erik Lundberg redan 1944. Han var fortfarande aktiv som styrelseordförande. Han och sonen Fredrik Lundberg expanderade koncernen med inriktning pĂ„ pappersindustrier och egna markinnehav. 

undefined
HÀr ser vi en nÄgot yngre upplaga av artikelförfattaren MÄns Hagberg som fotograferas mitt i det Industrilandskap som han var med om att förverkliga dÄ det begav sig.

Urgamla Holmens bruk i Norrköping tillverkade Ànnu pÄ 1980-talet papper i stor skala mitt inne i centrala stan. NÀr pappersbruket flyttade (och bytte namn till Braviken) blev den forna industrimarken i centrala Norrköping ledig för andra ÀndamÄl.

En sak mĂ„ste fixas omgĂ„ende! GĂ€llande stadsplan angav tung industri. Det var omöjligt att ge bygglov för nya Ă€ndamĂ„l. Att vĂ€nta ut en fĂ€rdig, modern detaljplan skulle ta alldeles för lĂ„ng tid. 

Som byggbyrĂ„krat var jag hemma i den senaste lagstiftningen. DĂ€r fanns ett nytt planinstitut, "omrĂ„desbestĂ€mmelser", perfekt i det hĂ€r lĂ€get. Kommunen och markĂ€garna kom överens. Stadsarkitektkontoret fick uppdrag att ta fram omrĂ„desbestĂ€mmelser. Det blev ett paket med ny översiktsplan för HolmenomrĂ„det, omrĂ„desbestĂ€mmelser för att ge intentionerna rĂ€ttsverkan och ett beslut att upphĂ€va den gamla stadsplanen. 

undefined
HÀr ser vi arkitekten Kai Wartiainen i ljusa klÀder. Bilden Àr tagen 23 april 1987 dÄ Wartiainen just presenterats som vinnare i Holmens miljonpristÀvling om Industrilandskapet. De tre andra Àr frÄn vÀnster andrapristagaren Alexis Pontvik, arkitekten Bengt Lindroos och Ray Happ frÄn Holmen. ArkitekttÀvlan

Det blev en kamp mot klockan. En riktig nagelbitare! Holmenbyggarna hade lyckats förhandla fram en uppgörelse med Televerket att anordna det regionala huvudkontoret pĂ„ Holmen. Planjobbet blev klart just in time. Antagande i kommunfullmĂ€ktige. Bygglov i byggnadsnĂ€mnden. Om det blivit tre veckors försening hade inget blivit av. Byggkonjunkturen höll pĂ„ att kollapsa. Televerket hade börjat ombildas till Telia. 

Byggstart 1990. Ett tvÄvÄnings packhus för tidningspappersrullar fick ett nytt stort kupoltak med lanternin ovanpÄ. Idag en karaktÀrsbyggnad. Kai Wartiainen stod för designen.

1990 var det övriga omrÄdet mellan Dalsgatan och Holmentornet en djup grusgrop. I december utsÄgs Holmentornet till byggnadsminne nummer 1000 i Sverige. RiksantikvarieÀmbetet ville fira. Men deras representant bleknade vid insikten om att tornet balanserade pÄ kanten av en stor grop. Firandet fick anstÄ.

undefined
HÀr en bild frÄn mars 1991. Lundbergs vd Ulf Lööf (till vÀnster) och kommunstyrelsens ordförande Kaj Krantz (S) skakar hand inför Folkbladets fotograf Anita Kjellbergs kamera. De har precis kommit överens om att bygga konserthuset Louis de Geer.

Projektet för Symfoniorkesterns hus började ta form. Holmenbyggarna höll med mark och befintliga byggnader. De anlitade samma arkitektfirma, Lund & Valentin i Göteborg, som projekterade Göteborgsoperan. Jag hade slutat pĂ„ kommunen, men fick som konsult pĂ„ VBB Arkitekter uppdrag att ta fram ny detaljplan för HolmenomrĂ„det och att fungera som sammankallande i en ledningsgrupp för samordning mellan kommunen och Holmenbyggarna. 

Varje sammantrÀde började med att jag pÄminde om det alla var överens om. Att detta skulle bli en riktigt bra stadsdel, Norrköpings nya kÀrna, och i motsats till det tidigare stÀngda fabriksomrÄdet öppen för alla. Företagens ekonomi skulle fungera. Sen diskuterades detaljerna. DÀr skar sig Äsikterna allt som oftast.

Holmenbyggarna flög in Wartiainen frĂ„n Helsingfors dĂ„ hans idĂ©er stĂ€mde med deras. Det skulle bli ett underjordiskt garage framför Holmentornet. Kai tyckte att det var onödigt med vatten i den damm som skulle anordnas. Det skulle rĂ€cka med asfalt och betongglas. Man skulle kunna ana bilarna dĂ€r nere som stora fiskar. Jag tyckte att det skulle vara en damm med vatten i. Att den som klev ner i vattnet skulle bli blöt. SĂ„ blev det. 

Nu leds 100 liter vatten i sekunden genom dammen. Den pÄminner om den arm av Strömmen som en gÄng i tiden avgrÀnsade Holmen frÄn stan. Men det var svÄrt att hitta en bra utformning! DÄ kom Holmenbyggarnas projektansvarige Peter Whass pÄ den cirkellinje som nu ser sÄ sjÀlvklar ut. Landskapsarkitekten Thorbjörn Andersson fick till en pÄkostad detaljutformning. Trafikytan framför tornet stensattes i exklusivt mönster. Anbudsgivaren fattade nog inte riktigt hur svÄrt det var att lÀgga, utan gav ett normalt pris. Nu ligger stenarna dÀr. Det blev snyggt!

undefined
Arkitekten Kai Wartiainen som vann Holmens pristÀvling 1987 kom 2013 tillbaka till Norrköpings industrilandskap som arkitekten bakom det spektakulÀra huset Katscha.

Konserthusprojektet flöt pĂ„. IdĂ©n att riva allt var helt borta. I stĂ€llet blev det foajĂ©utrymmen dĂ€r pappersmaskin nr 4 stĂ„tt. Den byggnaden var frĂ„n 1954, ritad av arkitektnestorn Ivar Tengbom. Konsertsalen utformades snarlikt den i Göteborgsoperan och skohornades in i en byggnad som tidigare anvĂ€nts till massaberedning. Byggnadens skal bevarades. Fasaderna med störtschakt klĂ€dda med rostfri plĂ„t finns kvar. 

Inuti ersattes de gamla konstruktionerna med en cylinder av betong. Den göts med glidform. Det tog tio dygn med arbete dygnet runt. Norrfasaden ut mot HĂ€stskodammen fick ett stort bursprĂ„k. LĂ€nsantikvarien sĂ„g till att det inte blev alldeles för stort. Arkitekterna tĂ€nkte hĂ€nga konstruktionen i vajrar, men det blev en mer pĂ„litlig lösning med stöd ner till fast berg. 

MĂ„nga hade dömt ut bygget som omöjligt, men det gick förbluffande bra. Symfoniorkestern kunde flytta in i bra lokaler med trettio övningsrum. Det var som att flytta ur en garderob sa nĂ„gon dĂ€r. HĂ„kan HagegĂ„rd medverkade vid en smygpremiĂ€r lĂ„ngt innan den officiella invigningen. Sen han fĂ„tt tyst pĂ„ en byggflĂ€kt berömde han akustiken. Konferensverksamheten fick plats i angrĂ€nsande hus. 

Det vart riktigt bra. Uffe Lööf kunde konstatera att resan inte varit enkel, men att han genom alla dess turer burit fram projektet med sina bara hÀnder tills Louis De Geer Konsert & Kongress kunde invigas 1994.

Karta: Kvarnholmen