Det marknadsledande kycklingköttet kommer från hybridkycklingen ROSS308, mer känd som turbokyckling. Turbokycklingen är resultatet av den forskning som användes för att få fram snabbt växande kycklingar som i tidigt skede kunde framställas till kött. Forskningsprojektet syfte var ekonomisk vinning, men tog inte alls hänsyn till det grymma levnadsförhållande som man skulle behöva utsätta kycklingarna för.
SVT har i sitt program ”Uppdrag Granskning – Kycklingarnas pris” givit oss en inblick i verksamheten och det vi möts av är ett systematiskt djurplågeri.
Turbokycklingen avlas och hanteras för att uppnå en livslängd på maximalt 35 dagar. På dessa dagar sker en smärtsam och onaturlig tillväxt, på 50 gånger deras födelsevikt. Samtidigt tvingas de leva i trånga utrymmen med en försvinnande låg belysning. Denna belysning är speciellt framtagen för att dämpa deras aktivitet och bevara dem i stillhet.
Föräldradjuren har samma genuppsättning som turbokycklingen och är inte anpassade för att leva speciellt länge. Deras livslängd uppgår till 400 dagar. Under den tiden ska de massproducera ägg medan de lever i ständig hunger. Maten ransoneras kraftigt och tillgängligheten till vatten är begränsad. Organen sviktar, skelettet hänger inte med och hjärtat hinner inte utvecklas. Dessa föräldradjur agerar slutligen med sin överlevnadsinstinkt vilket kan leda till kannibalism.
Ledande djurrätts- och djurskyddsorganisationer i Europa, arbetar dagligen med välfärdskriterier så kallade ECC, European Chicken Commitment. I dessa kriterier framgår att aveln av turbokycklingar ska avta och ersättas med hälsosammare och långsamt växande kyckling, som uppfyller kraven för djurvälfärd. Näringslivet med dess aktörer och upphandlare är nyckelpersoner för att implementera dessa kriterier.
Detta till trots så ligger svenska aktörers påbörjade arbete inom ECC långt efter andra länder. I Frankrike uppgår 40 procent av kycklingköttsmarknaden av långsamtväxande kyckling, 30 procent i Norge och 20 procent i Danmark. I Sverige når vi endast upp till 2 procent. Det är inget vi kan vara stolta över och det krävs en förändring.
I dagsläget är tillgången på långsamt växande kyckling begränsad. Men i och med att allt fler kommuner, företag och privatpersoner blir medvetna om bristerna i djurvälfärden för kycklingar så kommer det att krävas en omställning. Kommuner och andra offentliga upphandlare kan hjälpa till genom att skapa en tydlig efterfrågan på långsamt växande kyckling, och på så vis öka tillgången. Under tiden kanske vi behöver minska serveringen och utbudet av kycklingkött.
Sverigedemokraterna har tidigare tagit upp frågan med kommunens upphandlingsenhet och fått följande svar ”Vi har också uppmärksammat att det finns ett nytt hållbarhetskriterie från FHM angående kyckling, vi ska inom kort påbörja marknadsdialogen inför den nya livsmedelsupphandlingen och vi kommer ta upp detta krav i dialogen för att bedöma vad för konsekvenser ett sådant krav skulle få avseende kostnad, tillgång samt svenska producenters möjlighet att leverera.” Ett svar som inger hopp.
Sverigedemokraterna i Norrköping vill att djurvälfärd och långsamväxande kycklingraser ska bli en prioritet inför nästa livsmedelsupphandling i Norrköpings kommun och vi vill stötta alla berörda företag att göra denna omställning.