Varje vår ger sig hundratusentals barn i skolor och förskolor över hela Sverige ut på skräpjakt. Men det handlar inte om att barnen ska städa upp det skräp som vuxna slänger i naturen. I stället syftar aktionen till att barnen ska lära sig om skräp, återvinning och hållbar utveckling.
Och skräpplockningen är en pedagogisk aktivitet som är uppskattad av de som deltar. I en utvärdering som Håll Sverige Rent genomförde efter förra årets kampanj svarade nästan samtliga tillfrågade pedagoger att skräpplockningen leder till att barnen lär sig mer om nedskräpning. Drygt 90 procent tyckte att aktiviteten också leder till ökad kunskap om återvinning.
Skräp är avfall som borde återvinnas. Men när skräpet väl har hamnat i vattendrag och hav är det ingen som städar upp det. Skräpet läcker ut utanför våra befintliga avfallssystem. Enligt en uppskattning som Håll Sverige Rent har gjort kostar nedskräpningen två miljarder kronor per år i Sverige.
Vi möter skräpet varje dag. Många upplever att nedskräpning är ett stort problem och att det bara blir värre. Det mesta av skräpet kommer från vanliga konsumenter och är ofta av plast. En plastförpackning kan ha använts bara några minuter, men bli kvar i naturen en livstid eller mer.
En stor del av skräpet på land hamnar till slut i våra hav, vilket är ett miljöproblem som också drabbar djur och människor. Plastskräpet i havet försvinner nämligen inte, utan sönderdelas till mindre och mindre bitar. Stort skräp på land är alltså en källa till mikroplast i haven.
För att nå visionen om ett samhälle där ingen skräpar ner, behöver barn och unga lära sig om skräpets miljöpåverkan och hur vi tar hand om våra resurser på ett hållbart sätt. På så sätt kan vi se till att normen om att inte skräpa ner lever vidare – generation för generation.