Naturens eget skräp gör nytta

Våren är här och skogen lockar för promenader med hunden, löpturer och utflykter med barnen.

Karin Fällman Lillqvist, hållbarhetschef på Skogssällskapet.

Karin Fällman Lillqvist, hållbarhetschef på Skogssällskapet.

Foto: Ulrika Lagerlöf/Skogssällskapet

Debatt2022-05-19 09:55
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Men skogen i din närhet kanske ser ovanligt stökig ut just nu? Den första tiden efter en röjning eller avverkning är det alltid mängder av ris och kvistar på marken i skogen. Ofta leder det till irritation hos skogens besökare. Det blir svårt att ta sig fram och det kan se skräpigt och fult ut.

Att plocka bort riset brukar därför vara högprioriterat i den tätortsnära skogen. I många fall städar man till och med inne i skogen efteråt, för att det ska se prydligare och snyggare ut. Och det ris som tas ut vid avverkning gör nytta som bränsle på våra fjärrvärmeanläggningar.

Men det är inte alltid bättre för naturen. Det kan till och med ha motsatt effekt för den biologiska mångfalden. Kvarlämnat ris i skogen bryts långsamt ner och blir en del av kretsloppet när näringen tas tillvara. Under tiden fungerar riset som skydd åt fåglar och smådjur som får sina ungar på våren.

Som markägare kan man avsiktligt lämna kvar ris, grenar och större stammar i en hög i skogen, i samband med en röjning, gallring eller avverkning. En sådan hög kallas för faunadepå. Under tiden den ligger där och ser skräpig ut så fyller den ett livsviktigt syfte. Ett hem åt arter i skogen som kräver död ved i olika nedbrytningsstadier för att må bra.

Höga stubbar – av olika trädslag och i olika höjd – som lämnas i skogen är ytterligare ett sätt att erbjuda insekter och fåglar mat och boplats. Faktum är att det är brist på död ved i skogslandskapet. Därför bör det aktivt skapas och lämnas i alla avverkningar.