Guatemala är ett av de farligaste länderna i världen, särskilt för urfolksledare och fackföreningsaktivister. Bara under förra året miste 14 människor livet i sin kamp för sina rättigheter.
Den resolution om situationen för människorättsförsvarare i Guatemala som Europaparlamentet antog tidigare i år var välkommen. Skarpa uttalanden räcker dock inte långt. Guatemala är ett land präglat av en sekellång maktkoncentration till en liten, styrande elit som inte skytt några medel för att säkra sina intressen. Landet har idag bland de största inkomstskillnaderna i världen. Uppskattningsvis fem procent av guatemalanerna kontrollerar 85 procent av den nationella förmögenheten och över 50 procent av befolkningen räknas som fattiga.
Multinationella företag har länge utgjort en del av problematiken. Under stora delar av förra seklet ägde fruktföretag större delen av marken i Guatemala. Idag är framför allt företag inom utvinningsindustrin inblandade i marktvister med urfolk. Såväl militärt förtryck som manipulerande av politiska processer har använts för att stoppa initiativ för demokratisering. Priset betalas av familjer som blir vräkta och får sin odlingsmark beslagtagen av privata företag, liksom av vanliga medborgare vars skatteinbetalningar förskingras av korrupta politiker.
Diakonia, IM, Svenska kyrkan, Kristna Fredsrörelsen och We Effect gjorde nyligen en gemensam resa till Guatemala. Vi såg på plats Sveriges viktiga insatser för att stärka demokratiska institutioner. Med på resan fanns också Klara K och KF, två svenska företag som är viktiga förebilder med sitt engagemang. Andra delar av det svenska näringslivet skulle kunna göra betydligt mer. Genom att följa FN:s vägledande principer för företagande och mänskliga rättigheter kan företag minimera risken för att deras verksamhet kränker människors rättigheter. Ett aktivt internationellt näringsliv kan både genom eget handlande och genom krav på arbete mot korruption, bidra till att Guatemalas resurser stannar i landet i form av ökande löner och en stark skattebas.
Hoppet om hållbar demokratisering för Guatemala är inte ute, men det hänger alltjämt på en skör tråd. Civilsamhällets organisationer kommer att fortsätta att lyfta rättighetsfrågor. Frågan är hur näringslivet kommer att agera.