Många tror att reseavdraget mest gynnar glesbygdsborna. Men icke: bidragen gynnar framför allt bilkörande manliga höginkomsttagare i storstadsregionerna! Det visades nyligen av ett betänkande från Landsbygdskommittén.
Inte tror jag att lagstiftarna en gång hade till syfte att göra en insats för välbetalda män som solokör i bullrande, klimat- och miljöförstörande maskiner på väg mellan villan och jobbet i city. Nej, avdraget hade nog siktet inställt på Norrlands inland, men missade helt sitt mål. Ännu en brist är att avdraget är öppet för fusk som beräknas kosta statskassan två miljarder kronor om året i utebliven skatt. Vill vi sluta gynna de högavlönade manliga pendlarna så måste avdraget ändras. Ett enkelt sätt är att grunda det på avståndet mellan hem och jobb oavsett transportslag. Detta är lätt att kontrollera, vilket minskar risken för fusk, och likställer alla pendlare oavsett om de tar sig till jobbet med cykel, buss, tåg eller bil.