I ett 20-tal kommuner har oroade och ansvarskännande medborgare krävt att kommunen skall utlysa ett ”klimatnödläge” för att möta ”klimatkrisen”. Det skall erinra om den drastiska omställning som ett krigstillstånd kräver. Det motiveras av att livet på planeten står på spel.
Inför stora omvälvningar måste vi hålla huvudet kallt och fråga oss: Var ser vi krisen?
Då anför man fjolårets värme och torka. Men bara ett års extremväder gör ingen klimatkris. Räknar man dessutom med den kalla sommaren 2017 och årets ”vanliga” sommarväder, kan vi inte påstå att Sverige utstår någon ”värmekris”.
Men FN:s klimatpanel IPCC har larmat om att vi människor måste minska utsläppen av koldioxid med 45 procent innan 2030 och eliminera dem totalt till år 2050.
Innan man tror på andra, måste man kolla hur trovärdiga de är. IPCC har funnits i 30 år och har utfärdat många katastroflarm. Men jag kan inte minnas något av de väsentliga larmen som slagit in:
Söderhavsöarna skulle översvämmas av stigande hav, men fler har blivit större än de som krympt. Polarisarna skulle försvinna, men de är kvar. Isbjörnarna skulle nästan utrotas, men de har mångdubblats till fler än 30 000 idag. Öknarna skulle breda ut sig, men de har krympt. Hela planeten har blivit grönare. Skördarna skulle minska, så fler skulle svälta. Men resultatet är det motsatta. Skördarna av spannmål har ökat med 20 procent per decennium enligt FAO. Det är inte så underligt. Koldioxid är växternas viktigaste näring. Halten i luften har stigit med nästan 40 procent, så det är naturligt att växtligheten frodas.
Mera mat, som därför blivit billigare, har gjort att andelen extremt fattiga har minskat från 37 till 10 procent på 25 år enligt Världsbanken. En hel fjärdedel av världens befolkning har lyfts ur elände! Tack vare utsläppen av koldioxid!
IPCC:s larm har alltid slagit fel. Klimatet styrs inte alls av koldioxid utan av solen. Den aviserar nu några kallare decennier. Det finns ingen som helst anledning till ”klimatnödläge”.