Många östgötar som har KOL vet inte om det ännu

Närmare 60 000 personer i Östergötland lever med en lungsjukdom, till exempel KOL eller astma. Det visar en sammanställning från Hjärt-Lungfonden.

Åsa Wheelock

Åsa Wheelock

Foto: Johan Knobe

Debatt2022-04-23 09:51
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Både KOL och astma leder till nedsatt lungfunktion, försämringsperioder och ökad dödlighet. Forskning har sedan länge visat att ju tidigare diagnos, desto bättre möjligheter till effektivare behandling och ett friskare liv. Ändå är mörkertalen stora och många svenskar lever alldeles för länge med sin lungsjukdom utan att veta om det.

Även samhällskostnaderna blir omfattande, både direkta kostnader för hälso- och sjukvård och indirekta till följd av förlorad arbetsförmåga. 400 000–700 000 människor beräknas idag leva med KOL i Sverige. Det som börjar med segdragna förkylningar kan växa till ett lidande där varje andetag blir som att andas genom ett sugrör. Ungefär en tiondel av befolkningen över 45 år beräknas vara drabbad av KOL, men bara cirka en av tre har fått en diagnos. Nära 3 000 dör årligen av sjukdomen. Omkring 800 000 lever med astma, varav 15–25 procent drabbas så illa att de får stora problem i vardagen.

Idag klassas covid-19, som länge har hindrat sjukvården från lungfunktionstester, inte längre som en samhällsfarlig och allmänfarlig sjukdom. Därför är det hög tid att återinföra lungfunktionstester i form av spirometri på bred front och kraftsamla mot de dolda lungsjukdomarna.

Spirometri är en enkel undersökningsmetod för att identifiera både drabbade och riskindivider. Samtliga regioner bör nu återinföra tydliga rutiner för spirometriundersökningar i primärvården, inte minst vid segdragna förkylningar. Även friska människor i 20-årsåldern bör få lungfunktionstest. Då är lungkapaciteten som högst och ger ett referensvärde som senare i livet kan ge indikationer om lungsjukdom, vilket skulle underlätta tidig diagnos.

I dag saknas även bot mot de stora lungsjukdomarna. Astma och KOL representerar egentligen flera olika sjukdomsmekanismer, men klumpas ihop under breda paraplydiagnoser som hämmar möjligheterna till effektiva behandlingar. Det gör det särskilt angeläget att stärka forskningen på området med mer pengar. Bara då kan vi få fram bättre metoder för att tidigare upptäcka lungsjukdom, förstå dess mekanismer och faktiskt hitta botemedel mot dessa folksjukdomar som orsakar så mycket lidande för såväl drabbade som anhöriga.

Var åttonde östgöte lever med sjukdom i lungorna och många vet inte ens om det. Nu är det hög tid att på allvar prioritera kampen mot lungsjukdomarna.

 

Kristina Sparreljung är generalsekreterare i Hjärt-Lungfonden.
Kristina Sparreljung är generalsekreterare i Hjärt-Lungfonden.