Avsaknaden av legitimerad personal i vården är en konsekvens av en ojämställd värdering av traditionellt kvinnligt dominerade yrken. Många erfarna och yrkesskickliga barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor väljer att lämna verksamheterna på grund av svag löneutveckling och dåliga arbetsvillkor. Följden blir en eskalerande personalomsättning, höga kostnader för bemanningspersonal – som trots hyrstopp fortsätter öka – en allt sämre arbetsmiljö, bristande bemanning och kontinuitet samt ohälsa och höga sjuktal.
Vårdförbundet har i sin Livslönerapport från 2016 konstaterat att det skiljer mer än 30 procent i livslön mellan en specialistsjuksköterska respektive barnmorska och en civilingenjör, trots att de har liknande utbildningslängd och bedöms ha motsvarande svårighetsgrad i yrket. Samma rapport visar att löneutvecklingen för våra livsviktiga legitimationsyrken försvagas vid 35 års ålder för att ytterligare mattas av vid 45. Regionens lönekartläggning 2018 redovisar fortsatt dyster statistik där en barnmorska tjänar 5000 kronor mindre än en fastighetsförvaltare och en biomedicinsk analytiker tjänar 6000 kronor mindre än en systemvetare.
För att lösa bemanningskrisen behövs en god löneutveckling för hela kollektivet och på särskilt yrkesskickliga. Erfarenhet, kompetens, specialistkunskap, ansvarstagande och karriär i yrket måste löna sig! Vårdförbundet kräver därför en lönesatsning på särskilt yrkesskickliga, vilket beräknas omfatta var fjärde medarbetare och innebär att den som visat särskild yrkesskicklighet ska ha minst 10 000 kronor mer i månaden.
Vårdförbundets medlemmar är nödvändiga och efterfrågade dygnets alla timmar och årets alla dagar. Det är också dags att vi i det centrala avtalet får en sänkning av arbetstidsmåttet vid nattarbete, oavsett om arbetsgivaren är region eller kommun. Våra medlemmar har rätt till ett hållbart yrkesliv och möjligheten att kunna planera sin fritid.
Arbetsgivarna bör gå oss till mötes i våra krav på bättre villkor. Tillsammans kan vi ge de bästa förutsättningarna för vårdens medarbetare att vilja stanna kvar och utveckla vården.