Magdalena Andersson irrar bort sig i Jimmie Åkessons fotspår

Socialdemokraterna är inne på en ideologisk självutplånande fas. En historiskt beprövad klassisk arbetslinje överges och bytes ut mot ett gammalt SD-förslag om en amerikansk maffialag.

Forskaren och debattören Hedi bel Habib i Norrköping anser att S partiledare Magdalena Andersson gör fel när hon satsar så hårt på straff och fängelser istället för på arbete. Förslagen om så kallade "RICO-lagar" som Andersson för fram är heller ingen "nyhet" skriver bel Habib; SD kom med samma förslag 2012 och snart kommer utredningsförslag från regeringen, skriver debattören i sin artikel.

Forskaren och debattören Hedi bel Habib i Norrköping anser att S partiledare Magdalena Andersson gör fel när hon satsar så hårt på straff och fängelser istället för på arbete. Förslagen om så kallade "RICO-lagar" som Andersson för fram är heller ingen "nyhet" skriver bel Habib; SD kom med samma förslag 2012 och snart kommer utredningsförslag från regeringen, skriver debattören i sin artikel.

Foto: Anders Wiklund/TT

Debatt2024-09-05 04:15
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Gästinlägg

1. Gammal skåpmat från SD flaggas upp som en nyhet

För att bekämpa gängvåldet vill Socialdemokraterna se en särskild lagstiftning enligt den amerikanska maffia-lagen RICO skriver partiledaren Magdalena Andersson på Expressens debattsida (1 september 2024 ). 

Magdalena Andersson flaggar upp sitt förslag som en nyhet. Men Sverigedemokraterna Jimmie Åkesson och Kent Ekeroth efterlyste för mer än 12 år sedan en RICO-lagstiftning i Sverige. SD-förslaget presenterades på Aftonbladets debattsida 17/2 2012 under rubriken ”Så kan vi stoppa de kriminella gängen” Aftonbladet 2012-02-17).

Dessutom utreder den sittande regeringen frågan om kriminalisering av deltagande i kriminella organisationer och håller på att utreda en sådan lagstiftning. Uppdraget ska redovisas senast den 15 november 2024. 

2 .Två diametralt motsatta rättssystem

Det finns rättsprincipiella aspekter som kan omöjliggöra införande en motsvarighet till Rico-lagen i Sverige. Här har USA och Sverige diametralt motsatta juridiska system när det gäller individuell rättssäkerhet. Sverige har historiskt sett haft låga nivåer av organiserad brottslighet och den svenska juridiska traditionen prioriterar en extrem rättssäkerhet för individen. 

Den amerikanska RICO-lagen föreskriver förlängda straffrättsliga åtgärder för handlingar som utförs av en pågående kriminell organisation och fokuserar specifikt på att ledare för syndikat ska kunna dömas för brott som de beordrat andra att begå. USA har en annan syn på både kriminalitet och rättssäkerhet. RICO-lagstiftning är till sin natur kollektivt baserad på grund av att USA historiskt sett drabbats av hård tradition av organiserad brottslighet redan på 1920-talet. Nackdelen med Rico-lagstiftningen är lägre grad av rättssäkerhet som gör att individer kan komma i kläm och bli orättvist bedömda när man använder detta trubbiga verktyg.

3. Arbetsmarknadsintegration haft avgörande betydelse 

De lagar som infördes i USA på 1970-talet och som kallas Rico (Racketeer Influenced and Corrupt Organizations Act) har använts i kampen mot kriminella gäng sedan dess. I lagstiftningen var det främst italienska migranter som historiskt pekades ut. Forskningen visar dock att inte var den straffrättsliga offensiven i sig som var mest avgörande och forskare framhåller en rad strukturella förändringar i det amerikanska samhället. RICO infördes i syfte att komma åt anstiftarna och förmånstagarna inom den organiserade brottsligheten, eller egentligen överhuvudena inom de 24 familjer med italienskt ursprung som utgjorde kärnan av dåtidens amerikanska maffia (cosa nostra). 

Både Magdalena Andersson och SD förbiser viktiga forskningsslutsatser som visar att det i huvudsak är strukturella förändringar på den amerikanska arbetsmarknaden som varit avgörande för att besegra gängkriminaliteten i USA. Den italienska invandrargruppens successiva integration på den amerikanska arbetsmarknaden i storstäderna var en avgörande faktor som ledde till att färre fattiga tonårspojkar kunde rekryteras av kriminella gäng för att utföra de smutsiga jobben.

4. Att ha ett jobb är bästa vaccinet mot kriminalitet

När vi jämför förekomsten av nätverksrelaterat skjutvapenvåld i ålder 15-29 kan vi konstatera att den är lägst i länder med låg ungdomsarbetslöshet. Tyskland har 10 gånger lägre skjutvapenvåld jämfört med Sverige. I Tyskland är förekomsten av dödligt skjutvapenvåld 0,11 per 100 000 invånare jämfört med 1,1 per 100 000 invånare i Sverige. Tittar vi på ungdomsarbetslösheten kan vi konstatera att den ligger på 24,4 procent jämfört med 6,5 i Tyskland. I Japan ligger den på 4,2 procent. 

Ser man till utomeuropeiskt födda, den grupp som ofta pekas ut i brottssammanhang kan vi konstatera att andelen inskrivna som öppet arbetslösa på Arbetsförmedlingen, eller i program med aktivitetsstöd, i ålder 15-65 ökat från lite drygt 10 procent i början av 2000-talet till att utgöra 42 procent i dagsläget. 

Mot denna bakgrund är det uppenbart att Magdalena Anderssons parti borde lyfta fram en förnyad strategi för den svenska arbetslinje i stället för att flagga upp en amerikansk maffia-lag, om partiet vill vinna valet 2026 Magdalena Andersson borde ta större intryck av Liberalernas partiledare Johan Pehrson än av Jimmie Åkesson. ”Att ha ett jobb är bästa vaccinet mot kriminalitet”, argumenterade Pehrson i Expressen, den 11 november 2023. Så är det.