Skulle skolresultaten bli bättre och skulle Norrköpings skolelever må bättre om skoldagen börjar senare? Det finns en hel del som talar för det.
Det finns många vinster att hämta med en schemaläggning som ansluter sig till modern forskning, som skulle medge en senare start på skoldagen för en grupp utvalda elever. Enligt forskare försämrar tidiga morgnar studiekapaciteten hos en stor del elever i övre tonåren. Dessutom pekas tidig start på skoldagen ut som ett direkt och allvarligt hot mot ungdomarnas hälsa genom att det går på tvärs med deras biologiska förutsättningar i samband med puberteten.
Vi ska ta till oss forskning och sluta driva skola efter gamla principer som gällde när vi beslutsfattare gick i skolan. Det är bättre att vi lyssnar på alla skolelever som vittnar om att tidiga morgnar skapar stress hemma, vilket leder till att de ofta missar frukost och får svårare att gå till skolan, och prestera. Det finns forskning som visar att många elever hamnar i underläge för att skoldagen börjar för tidigt. Samma problematik finns också hos vuxna. Det är många som har en dygnsrytm som inte är på topp klockan 08.00 på morgonen.
Det finns sömnforskare, bland annat på Karolinska institutet, som anser att skolan bör börja klockan 9 i stället för 8 för alla elever, inte bara de kvällspigga. Studier som är gjorda på skolor har visat att nästan 35 % av eleverna var kvällsmänniskor, ett fenomen som är som störst under puberteten, som också är en period i människans liv då det behövs mycket sömn.
Dessa forskare kan också koppla ett större sockerintag till dygnsrytm. Kvällsmänniskor försöker kompensera sömnlöshet med ett större sockerintag. För dem är det inte normalt att vara hungrig på morgonen. De kan i stället vara hungriga och behöva frukost vid 10-tiden och senarelägga lunchen. Att både vara trött och hungrig är ingen bra förutsättning för ett lyckat skolresultat.
Svenska Elevorganisationen håller med om att eleverna mår bättre i skolor med flextid. Dessutom har antalet utdelade huvudvärkstabletter sjunkit påtagligt i skolor där man kan äta frukost. I bägge fallen har elevernas studieresultat också förbättrats.
Försök har gjorts i bland annat England och USA och resultat visar att elevernas närvaro förbättras, eleverna når högre resultat i standardiserade tester och får bättre betyg. Samtidigt blir de piggare, lyckligare och konsumerar mindre mängder koffeindrycker.
Det finns också skolor i Sverige, och i Norrköping, där man på försök har infört flextid och möjlighet att äta frukost, antingen gratis eller för en liten summa. Dessa skolor har förbättrat skolresultaten och eleverna har mått bättre. Vi behöver ta fasta på detta. Fler skolor skulle använda modellen med flextid och frukost, alternativt skolstart för alla en timme senare, för att fler elever ska ha möjlighet att må bra efter sina villkor.