Sune Björklöf väver in sin berättelse om alla personer som verkat på bruket med beskrivningar av den allmänna samhällsutvecklingen som ägarna och arbetarna på Borggårds Bruk har haft att hantera vid sidan av själva företagandet och det produktionstekniska hantverket i stort.
Ätten Rosenstråle hade hand om Borggårds Bruk i drygt 130 år fram till1792. Sune Björklöf visar i sin bok en karta från 1673; Jean de Rogiers "Östgötakarta" där man kan se att Borggårds Bruk, "nedanför vattendragens sammanflöde" bestod av ett "herresäte med trähus" och vid "Rosenstråles ström först en hytta och därefter två hammarsmedjor och högst upp mot sjön Trons utlopp en kvarn". Det går också att se "Tyrtorpet, Kvarntorpet, Bocketorp, Fiskartorpet och Skyttorpet, "frälsegårdarna" Skrädertorp och Starrsjö (--) Nedströms kan man se Österby med sin hytta, Hällestad kyrka och Sonstorps herrgård".
(En "frälse" var vid den här tiden en person som var fri från beskattning; "frälst från skatt." En som bodde på en frälsegård var således en som inte var någons träl; en gårdägande bonde fri från beskattning.
Först av Rosenstrålarna var Anna Eriksdotter Rosenstråle som hade hand om järnbruket och fastigheterna under åren 1661 - 1682. Björklöf berättar att Annas stora projekt har haft "ekonomiska verkningar ända in i vår tid." Det var under hennes tid som de flesta zv torpen uppfördes eller reparerades och de flesta av dem finns kvar än idag.
Sverige var ett mycket fattigt land. "Kastningarna mellan långa tider av armod och sällsynta tillfällen med fyllda förråd var utmärkande för böndernas vardag under hela 1600-1700-talen. Skalden Lasse Lucidor tolkade samtiden i en dikt 1688:
"Olyckan växlar ju lika med lyckan,
allt vad begynnelse har, ändas en gång.
Drucken man haver ej allerstäds hickan,
lust följer gråten, gråt ändas i sång."
Erik Rosenstråle tillträdde ägarskapet på Borggårds Bruk 1682 efter Anna Rosenstråles frånfälle. Erik skötte verksamheten fram till 1717. Från hans tid har Sune Björklöf letat fram ett stort antal bergs- och hammartingsprotokoll. Björklöf berättar att det av protokollen framgår att "hammaren vid Borggård till hälften arrenderades av Jochim Hansson Siwers i Norrköping. Han hade invandrat till staden på 1660-talet. Läs mer nästa söndag