I slutet av 2016 gick Migrationsverket ut med att flera asylboenden i landet kommer att avvecklas. Den främsta anledningen är att Sverige inte tar in lika många asylsökande längre, så behovet av platserna minskar. Nu är även tre asylboenden i Norrköping berörda. Turistgården läggs ner i dagarna och därefter Getå och Bollen. Sammanlagt innefattar det 332 personer. De personer som bott där placeras ut över hela Sverige och de har ingen aning om var de kommer hamna. Ryktena går varma om deras nya ankomstkommun och boende. En del har fått höra att de inom kort får åka till de nordligaste delarna av Sverige.
Flera av de som bor på asylboendena idag har bott i Norrköping länge nog för att ha etablerat ett socialt nätverk. Somliga går i skolan, andra jobbar eller vissa går på språkcaféer och andra sociala aktiviteter. De har fått vänner både bland medmänniskor på boendet och inom kommunen. Bortsett från dem som bott i Norrköping i två år kommer dessa nya kontakter och nätverk att bli till intet. Att abrupt rycka upp dem ur sitt sociala sammanhang är inget annat än inhumant.
Det finns ingen annan situation där människor inte får välja själva var i landet de vill bo. Vi skickar inte runt någon annan människa på det här sättet. Tänk dig själv att plötsligt få veta att man beslutat att du måste flytta till en annan kommun för att det bor för många människor i Norrköping. Nej, så funkar det inte i något annat sammanhang. Varför gäller andra regler för dessa ungdomar, barn och vuxna? Varför kan vi slussa runt dem hur som helst? De är precis lika mycket människor som de som bott i Sverige längre. De är mer än siffror och statistik. Ta ert humana ansvar och börja behandla dem efter det.
Ett sätt för de berörda att få stanna i Norrköping är att de hittar ett eget boende. I en stad som Norrköping som lider stor brist på bostäder och där människor på etableringen nästan helt saknar möjlighet att ordna eget boende är detta ett stort risktagande. Här står resultatet av år av lågt bostadsbyggande mot människors möjlighet att bo kvar i den stad de har kommit att kalla sitt hem. Att bostäder saknas är inte våra medmänniskors fel men det blir deras problem.
Här måste det finnas något kommunen och Migrationsverket kan komma överrens om för att se till att våra vänner får bo kvar! Ett alternativ är för kommunen köper upp de boenden som idag drivs av Migrationsverket. Om paragrafer och ansvarsområden står i vägen för människors sociala umgängen, kontakter och nystartade liv måste det finnas en flexibilitet i dess tolkningar. Människornas väl och ve måste få komma först.
Många av dessa människor har flytt krig, förföljelse och terror. De har upplevt att dras upp ur sitt sammanhang, tvingats att packa ihop sina saker och lämnat sina hem allt för många gånger. De ska inte behöva göra det en gång till. Låt oss fortsätta uppleva Norrköping tillsammans!