Läkemedelsverket saknar förståelse för glesbygdskunder

Vi vänder oss starkt emot att detta skulle vara ett stort problem och menar att antalet fall av brister rimligen bör ställas i relation till den förkrossande majoriteten av lyckade, snabba och säkra leveranser som görs varje dag.

Glesbygdens människor vill ofta ha både papperstidningar och  medicin till sina bostäder. Att låta flera produkter och tjänster åka med samma transportbil är en sedan länge beprövad framgång på glesbygden som Läkemedelsverket nu, enligt dagens debattörer, riskerar att rasera.

Glesbygdens människor vill ofta ha både papperstidningar och medicin till sina bostäder. Att låta flera produkter och tjänster åka med samma transportbil är en sedan länge beprövad framgång på glesbygden som Läkemedelsverket nu, enligt dagens debattörer, riskerar att rasera.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Debatt2023-01-30 09:51
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Läkemedelsverket föreslår krav på identifiering vid mottagande av receptbelagda läkemedel. En jämförelse som inte är relevant eftersom kunderna redan i dag identifierar sig med digitala id-handlingar när de beställer receptbelagda produkter från e-handelsapotek. 

Läkemedelsverkets anser att leverans av läkemedel från e-handelsapotek till konsumenterna via postlådan är ett osäkert leveranssätt. I tidskriften Läkemedelsvärlden hävdar myndigheten att försändelser kommit på avvägar och hamnat hos fel person, varit skadade när de kommit fram eller blivit uppbrutna och tömda på innehåll.

Vi vänder oss starkt emot att detta skulle vara ett stort problem och menar att antalet fall av brister rimligen bör ställas i relation till den förkrossande majoriteten av lyckade, snabba och säkra leveranser som görs varje dag. Läkemedelsverket underbygger inte sitt förslag på något sätt, och redovisar inte siffror där de visar problemets paritet i jämförelse med antalet medicinleveranser. 

Vi har dock siffrorna som visar att Läkemedelsverket med sitt förslag försöker laga någonting som inte är trasigt. I Sveriges Apoteksförenings remissvar till förslaget kan vi visa på att det handlar om extremt få fall; uppskattat för hela branschen är problemen enbart enstaka tiondels promille av alla försändelser.

Alternativet till hemleverans via postlådan är att kunden vid mottagande ska tvingas legitimera sig ännu en gång, och dessutom personligen kvittera leveransen. Detta alternativ kräver tidspassning, eller att kunden själv hämtar sin leverans hos ombud. Båda dessa är dyrare leveranssätt som också minskar kundernas valmöjligheter. Att tvingas hämta sin leverans hos utlämningsställe kan på landsbygden handla om 10–20 mil hemifrån. Detta är knappast ett alternativ för den som saknar bil, är för sjuk eller gammal för att köra, eller saknar anhöriga som kan hjälpa till.

I en perfekt värld så hade vi haft en fungerande, säker och effektiv distributionskedja där staten tog ansvar för brev- och försändelseutdelning till alla hem i landet. Så är som bekant inte längre fallet, vilket har gett upphov till helt nya logistik- och distributionstjänster, som fyller luckan som statens bristande åtagande skapat.

När PostNord upphörde att dela ut tidningar varje dag till prenumeranter, tvingades medieföretagen skapa nya lösningar för ekonomiskt och miljömässigt hållbar och säker distribution. En av lösningarna var kombinationserbjudanden om utdelning av såväl dagspress som e-handelsprodukter, däribland läkemedel. En kombinationslösning som starkt ekonomiskt bidrar till att papperstidningen fortsatt kan delas ut till de allt färre, mest äldre, kunder som har den tryckta tidningen som enda nyhetskälla. Den miljömässiga fördelen som är kopplad till att nyttja en redan befintlig distributionsstruktur för ytterligare leveranser är också betydande.

Om Läkemedelsverkets förslag genomförs begränsas möjligheten för detta och kommer dessutom att göra beställningar av många gånger livsviktig medicin mindre tillgänglig. Skulle förslaget bli verklighet så innebär det att dagens populäraste leveranssätt inte längre är möjligt. Kundperspektivet saknas helt i konsekvensutredningen utom i de ytterst få fall där det blivit fel. Det i dag mest populära leveranssättet, Varubrev, kommer att försvinna. Drygt 30 procent av kunderna väljer detta leveranssätt för sina receptbelagda läkemedel. Detta är också ett leveranssätt som funnits sen Apoteket AB började med distanshandel för över 20 år sedan. 20 procent av kunderna väljer idag olika typer av budtjänster som också kommer att begränsas jämfört med idag. Det blir alltså en stor försämring för över hälften av apotekskunderna. Detta gäller i hela landet, men blir förstås mest påtagligt där alternativen är färre och avstånden till ombud är långt.

En stark poäng i sammanhanget är att många av de som efterfrågar dagliga papperstidningar är äldre och sjuka i glesbygd. Med andra ord: samma grupper som också fått tillvaron underlättad av att kunna beställa läkemedel via nätet och fått den levererad hem.

Sammanfattningsvis anser vi att Läkemedelsverkets förslag är onödigt och dåligt underbyggt. Vi har i dag en säker, effektiv och väl fungerande leveranskedja som är särskilt värdefull för äldre i glesbygd.