Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Lagen ska säkras mot SD

Om SD får inflytande? Miljöpartiets Mia Sköld vill gärna säkra det nya klimatpolitiska ramverket mot eventuella regeringar där Jimmie Åkesson ingår.

Om SD får inflytande? Miljöpartiets Mia Sköld vill gärna säkra det nya klimatpolitiska ramverket mot eventuella regeringar där Jimmie Åkesson ingår.

Foto: Lars Pehrson/SvD/TT

Debatt2017-04-10 14:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det är mycket bra att Sverige nu har ett klimatpolitiskt ramverk där klimatlagen är en del. Klimatlagen säger att regeringens politik ska utgå från klimatmålen, att statsbudgeten ska innehålla en klimatredovisning och att klimatpolitisk handlingsplan ska upprättas vart fjärde år. Inom det klimatpolitiska ramverket finns också ett mål som innebär att utsläppen från svenskt territorium ska ha minskat med 85 % till 2045, från 1990. I ramverket ingår också att ett klimatpolitiskt råd tillsätts.

Allt det här är väldigt bra, men hur långt leder det egentligen?

Vad betyder ”utsläppen från svenskt territorium”? Svenskarna blir allt rikare och allt fler har råd att resa utomlands på semester. I det klimatpolitiska ramverket nämns speciellt inrikesresorna. Men hur blir det med utrikesresorna? Vem tar ansvar för de utsläpp som hamnar i andra delar av världen för att vi svenskar är ute och reser? Och detta gäller inte bara de utsläpp själva resan genererar. Våra semestervanor leder till att vi äter och handlar i utlandet också. Även de renderar i utsläpp. På vems nota?

I takt med att vi har allt fler möjligheter att handla från hela världen tillverkas mängder av varor på andra ställen på jorden än i Sverige. Detta leder till stora utsläpp i de länderna, även om produkten slutligen hamnar, och används i Sverige. Hur räknar vi det?

Jag hoppas att det är här det klimatpolitiska rådet kommer in. Att de i all sin vishet pekar på de utsläpp svenskar medverkar till i andra delar av världen och att de kommer på ett bra sätt att hantera också denna fråga i kommande statsbudgetar.

Vi har haft klimatpolitiska framsteg, och bakslag, tidigare. Miljöpartiet var med och drev igenom gröna nyckeltal i statsbudgeten på 90-talet. De försvann illa kvickt när Sverige fick en Alliansregering. Vad är det egentligen i den nya klimatlagen som hindrar att den bara helt enkelt skrotas om vi får en regering där Sverigedemokraterna får inflytande? Vi behöver fundera över hur vi ska säkra detta klimatpolitiska ramverk så att det verkligen håller också över de mest otänkbara regeringsskiften.

När vi fått till ett sätt att räkna enligt konsumtionsperspektivet i våra utsläppsmätningar och när vi täppt till alla kryphål som kan leda till att klimatlagen slutar gälla kommer det att bli jättebra, för visst är det fantastiskt att Sverige fått till ett klimatpolitiskt ramverk och en klimatlag, som de allra flesta av riksdagens partier står bakom.