Pandemin har satt fokus på vikten av självförsörjning i landet. Svenska bönder måste ges möjlighet att öka produktionen av egna livsmedel. Klimatförändringen innebär också att framtida råvaror och resurser kommer att bli allt viktigare att hushålla med. Genom att aktivt välja svensk mat och svensk kyckling bidrar du också till ett mer hållbart samhälle. Den svenska kycklinguppfödningen ger möjlighet till andra verksamheter på familjegårdarna som främjar bland annat biologisk mångfald. Dessutom har de flesta gårdar spannmålsodling med upprätthållande av natur- och kulturmiljöer. Tack vare den svenska modellen med god djurhälsa, god djuromsorg och förebyggande smittskydd främjar den svenska kycklinguppfödningen en hållbarare livsmedelsproduktion genom en låg antibiotikaförbrukning och säkrare livsmedel. 

Vi bönder är också glada för att allt fler svenskar under pandemin har valt att köpa svenskt. Under första halvåret i år ökade vi svenska kycklingbönder vår marknadsandel med 3,5 procent.

Tyvärr är det sämre när vi äter utanför hemmet, på restauranger och caféer. På många håll serverar man i dag importerad kyckling från länder där djurskyddskraven, antibiotikaanvändning och arbetsvillkor är minst sagt undermåliga eller till och med förbjudet i Sverige. Det är heller inte alls självklart att dessa kycklingar kommer från familjegårdar. Dessutom kan den importerade kycklingen i ett land ompaketeras i ett annat land inom EU. Anledningen till att vissa krogar och butiker säljer importerad kyckling är att det är billigare. För som alltid, du får vad du betalar för.

Just nu bedrivs det också en hetsjakt på svenska bönder av några djurrättsorganisationer. De mer eller mindre tvingar olika restaurangkedjor att skriva på ett avtal om att köpa kyckling som föds upp enligt något som de kallar European Chicken Commitment (ECC). Här har organisationerna listat krav som lantbrukare och livsmedelsföretagen ska leva upp till senast 2026. Flera av kraven ingår redan i svensk djurskyddslagstiftning och i Svensk Fågels tuffa kvalitetsprogram. Men vissa av kraven är inte förenligt med svenska krav som rör djurvälfärd och andra krav som ställs ökar risken för sjukdomar samt är inte hållbart för miljön. I dag finns det ingen svensk kyckling som föds upp enligt ECC och med övriga krav som ställs av svenska djurrättsorganisationer. 

Under de senaste åren har vi genomfört en unik studie kring hållbarhet på gårdsnivå, där vi har breddat begreppet hållbarhet och utgått från FN:s hållbarhetsmål. Vi visste sen tidigare att svensk kyckling är klimatsmartare än importerad. Detta tack vare höga krav kring djurvälfärd och djurhälsa, men att många av oss kycklingbönder också bidrar till den biologiska mångfalden, står för många instegsjobb på landsbygden och håller landsbygden levande kanske inte alla tänker på. Vi bor ju själva på våra gårdar, ofta i generationer, och ett hållbart sätt att föda upp djur och bruka jorden är en självklarhet. Det är mervärden som en importerad kyckling aldrig kan ge.

Så nu när Sverige öppnar upp igen måste caféer, lunchkrogar och restauranger lyssna på svenska konsumenter och ta sitt ansvar. Nästa gång vi går ut och äter eller tar en lunchmacka så hoppas vi att kycklingen kommer från någon av våra familjegårdar. Att öka vår självförsörjning, köpa mat från svenska gårdar och på så sätt bidra till ett hållbart samhälle är självklart för många. Nu måste även krogbranschen ta sitt ansvar.