Korruption innebär att man utnyttjar sin ställning för att få en otillbörlig fördel för sig själv eller någon annan, en vän eller släkting. Flera myndigheter har därför reagerat på rekryteringarna till länsstyrelsen i Stockholm. En statsåklagare vid Riksenheten mot korruption inledde en förundersökning i ett av ärendena, men det lades snart ner. Åklagaren menade att det var klart att det inte var brottsligt, men tycks ändå se det som klandervärt. JO har också beslutat att ta upp rekryteringarna.
Anna Kinberg Batra slog igenom i offentligheten när hon som ung moderat påstod att ”Stockholmare är smartare än lantisar”. Anders Lindberg, politisk redaktör på Aftonbladet, kommenterar Anna Kinberg Batras så kallade kompisanställningar i en ledare med en ironiserande rubrik ”Stockholmare är mer korrupta än lantisar”(Aftonbladet 2024-04-20).
Den massmediala bilden utgår från att vänskapskorruption är den vanligaste formen av korruption i Sverige. Man skulle kunna vända på Anders Lindbergs påstående genom att hävda att lantisar är mer korrupta än stockholmare, men de kan dölja detta på ett smartare sätt. Batras så kallade vänskapsrekrytering är ett sällsynt fenomen bland högsta chefer. Korrumperade anställningar behöver inte vara vänskapsrelaterade.
Massmedia kunde lätt upptäcka Batras "korruption". Den var synlig på ”lappen”! Korruption kan dock vara strukturell och osynlig för massmedia. Korrupta former av anställningar förekommer främst hos mellanchefer som tenderar att maximera sin makt genom att expandera sysselsättning på sin egna avdelning eller enhet.
Ett sätt att utläsa detta är att relatera antalet myndighetsanställda till folkmängden i respektive län. Med dessa mått kan Länsstyrelsen i Stockholm anses utmärka sig från resten av landet med sin bemanningseffektivitet. Länsstyrelsen i Stockholm har cirka 550 medarbetare och förvaltar ett län som har 2 440 027 invånare. Antalet invånare i länet är det högsta i landet.
Detta jämfört med länsstyrelsen i Västra Götalands län som har det högsta antalet anställda i landet, cirka 800 medarbetare. Dessa förvaltar ett län som är nästan hälften så stort som Stockholm, med bara 1 758 656 invånare. Länsstyrelsen i Skåne har nästan lika många anställda som Stockholm, 509 anställda som förvaltar ett län som bara har 1 414 324 invånare.
När vi jämför bemanningsstrukturen i länsstyrelserna i Stockholm, Västra Götaland och Skåne kan vi konstatera att antalet myndighetsanställda i Skåne och Västra Götaland inte direkt kan härledas till befolkningsstorleken. En tänkbar förklaring till detta är att länsstyrelserna i Västra Götaland och Skåne har många överflödiga anställningar i förhållande till kärnverksamhetens behov.
Strukturell korruption kan också komma till uttryck i form av kommunala organisationer med många politiska stuprör i förhållande till folkmängden. Örebro kommun som har en befolkning på 158 000 har valt en organisationsmodell med 17 nämnder jämfört med Stockholms kommun som har valt en organisation med 13 nämnder trots att kommunen har nästan en miljon invånare. Göteborg har en organisation med 23 nämnder och population på 600 000 invånare trots att befolkningen är mycket lägre jämfört med Stockholm. Här kan vi konstatera att ett omotiverat antal nämnder för att hantera kommunala angelägenheter gör att en kommun får ett onödigt stort antal välfärdsanställda i förhållande till befolkningsstorlek.
Göteborgs stad till exempel har 60 000 välfärdsanställda som förvaltar en befolkning på ca 600 000 invånare. Stockholms stad som har en befolkning på nära en miljon invånare har bara 40 000 anställda. När vi tar hänsyn till befolkningens ålders pyramid och invånarantal kan vi konstatera att Göteborg har 20 000 fler anställda i välfärden än Stockholm trots ett mycket lägre befolkningsunderlag.
Dimensionering av regionpolitiken är ett annat område med osynlig strukturell korruption. Stockholms region har 381 regionpolitiker, jämfört med 623 i Västra Götaland som har flest regionpolitiker i hela Sverige, nästan dubbelt så många som Stockholm. Regionen är hälften så stor jämfört med Stockholm, men har ändå en dubbelt så stor antal regionpolitiker.
Massmedia behöver här inse att korrupta organisationer är smartare än journalister. All korruption är inte lika synlig som Batras lapp. Därför behövs djupare granskningar som belyser den strukturella korruptionen bakom synlig lappar i receptionen.