Både välfärden och näringslivet skriker efter yrkesutbildad personal. Bristen på yrkesutbildade hämmar kvaliteten i välfärden, håller tillbaka potentialen hos företag och försenar klimatomställningen. Regeringen har gjort mycket för att öka antalet yrkesutbildade och nu ökar vi takten.

Sverige har alltför länge underinvesterat i yrkesutbildning. Den moderatledda regeringen drev en politik som gick ut på att Sverige skulle bli rikare genom att subventionera fram lågavlönade jobb samtidigt som högskolebehörigheten togs bort från yrkesprogrammen. Det ledde till färre elever på yrkesprogrammen och större brist på arbetskraft. Nu har vi äntligen rättat till det, men i höst riskerar Sverige att få den mest högerkonservativa regeringen någonsin – en regering som inte skulle våga ta tag i de avarter som marknadsskolan för med sig, som elektrikerutbildningar utan praktik eller hästgymnasier utan hästar. 

De senaste två mandatperioderna har fokuset för den socialdemokratiskt ledda regeringen varit att få bukt med kompetensbristen och vi har därför: 

1. Återinfört högskolebehörighet på yrkesprogrammen i gymnasieskolan. För den elev som vill kommer det vara möjligt att välja bort dessa kurser. 
   
    
2. Reformerat gymnasiet och komvux som hädanefter ska dimensioneras efter arbetsmarknadens behov. Elever ska utbildas till framtidsyrken – inte arbetslöshet. Inga fristående skolor kommer få tillstånd att starta om deras utbud inte möter arbetsmarknadens behov. Detta är en strukturreform, som är utredd av Norrköpingsbon Lars Stjernkvist, och som lägger grunden för en bättre kompetensförsörjning. 
   
    
3. Tredubblat finansieringen till yrkesutbildningar i komvux (yrkesvux). Yrkesutbildningen för vuxna är avgörande för klimatomställningen och integrationen. Fler behöver studera på yrkesvux till ett bristyrke inom välfärden och näringslivet. Regeringen har därför tredubblat finansieringen till utbildningsplatser i yrkesvux och satsat på kombinationsutbildningar där utrikes födda kan läsa en yrkesutbildning kombinerat med en utbildning i svenska. Så tas steg mot att bryta segregationen, så att varje barn kan se både mamma och pappa gå till jobbet. 
   
    
4. Dubblerat platserna i yrkeshögskolan. Efterfrågan på yrkeshögskoleutbildade är stor. Regeringen har därför dubblerat antalet utbildningsplatser i yrkeshögskolan samtidigt som en möjlighet att läsa kurser på yrkeshögskolan införts. Nu ska vi gå vidare och utveckla yrkeshögskolan så att den i högre utsträckning utbildar den kompetens som behövs för klimatomställningen. 
   
    
5. Infört ett nytt studiestöd för omställning. Omställningsstudiestödet som yrkesverksamma kan ansöka om från den 1 oktober i år för studier som börjar under 2023 ger möjlighet till kompetensutveckling eller omställning till ett nytt yrke eller bransch. Det kommer att ge de flesta upp till 80 procent av lönen och göra omställning möjlig för personer mitt i livet som har höga fasta kostnader till följd av barn och bostadslån. 
   
    
6. Fokuserat på bristyrken i högskolan. Regeringen har tillfört fler utbildningsplatser i högskolan med särskilt fokus på bristyrkesutbildningar såsom lärare och sjuksköterskor. 

Reformerna har varit rekordmånga och nu ökar regeringen takten för att få bukt med kompetensbristen. Då behövs både vuxna som får möjlighet att ställa om och att vi tar tillvara varenda ung människa. Tillsammans kan vi göra vårt Sverige bättre.