Kommunerna har nu ett extra stort ansvar för skolmaten

Mätta och pigga skolelever som erbjuds näringsrik och god mat ges bättre möjlighet till ökat lärande och bra skolresultat!

Här ser vi en tallrik med skolmat som ger näring och ork: Pannbiff på hönsfärs, panerad sej, rårörda lingon och pensionärsgurka.

Här ser vi en tallrik med skolmat som ger näring och ork: Pannbiff på hönsfärs, panerad sej, rårörda lingon och pensionärsgurka.

Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

Debatt2023-05-21 09:53
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Stigande livsmedelspriser tillsammans med en ökad inflation innebär att många hushåll i Östergötland tvingas att skära ner på matkostnaderna. 

Följden av detta är bland annat ett minskat intag av proteiner, vitaminer och mineraler, vilket inte minst märks i samband med skolmåltiderna runt om i landet. En följd av denna utveckling är att det har blivit än mer angeläget att kommunerna runt om kring i Sverige måste säkerställa att skolorna serverar proteinrik och hållbar mat 

Allt fler skolelever uppger att de kommer hungriga till skolan efter helger och lov, och att skolmåltiden i vissa fall är det viktigaste målet under dagen. Hungriga elever och för lite mat har givetvis också en negativ inverkan på elevernas möjlighet att prestera och lära. 

Parallellt med det finns det också idag en utbredd okunskap kring behovet av proteinintag samt vilken mat som är mest mångsidiga och nyttig att äta. Detta kommer fram i den Sifo-undersökning som vi låtit genomföra.  

Många har till exempel inte klart för sig att kyckling är bland den bästa maten för att få i sig tillräckligt med proteiner, vitaminer och andra näringsämnen. Även vad gäller biotillgänglighet, hur kroppen tar upp de näringsämnen som finns i maten. Det protein som finns i kyckling är fullvärdigt, innehåller alla aminosyror som kroppen behöver och det järn, selen, zink, vitamin D och B-vitaminer som kycklingen innehåller kan enkelt tas upp och omsättas. 

Enligt Livsmedelsverkets rekommendationer bör ungdomar mellan elva och 17 år få i sig minst 0,8-1,0 gram protein per kilo per dag. 

Med detta som bakgrund är det nu av största betydelse att förskolor, grundskolor och gymnasieskolor i länet tar sitt ansvar och verkligen säkerställer att den mat som serveras är näringsrik och hälsosam samt producerad på ett hållbart och klimatsmart sätt.

Att servera kyckling som är uppfödd i närheten av var den ska serveras är ett gott alternativ för att säkerställa att skolmåltiderna, även i tuffa tider, är näringsrika samt att måltiderna som serveras också är hållbara och ger minsta möjliga påverkan på klimatet. 

På drygt tio år har traditionella kycklingbönder i Östergötland och runt omkring i landet som blivit certifierade enligt kvalitetsprogram som är godkända av Jordbruksverket, minskat sitt klimatavtryck med nästan 20 procent genom att använda förnybar energi, installera vind- och solkraft och använda bioenergi för uppvärmning.

Sedan tidigare vet vi också att majoriteten av invånarna i länet önskar att den kyckling som serveras i offentlig verksamhet ska vara producerad på orten eller i vart fall så nära som möjligt där den ska konsumeras.

Det ligger nu ett stort ansvar på ansvariga politiker i varje kommun att våga ta de beslut som krävs för att det ska vara möjligt för förskolor, skolor och gymnasieskolor att även under tuffa tider servera mat som är näringsrik, hälsosam och hållbart producerad.

Om det inte är möjligt för kommunerna att fortsättningsvis erbjuda näringsrika och hållbara måltider i skolorna - på grund av en allmän ekonomisk åtstramning - måste politiken överväga att trycka på regeringen för att finna en lösning att säkerställa att den mat som serveras i skolorna är näringsrik och hållbar.  

Mätta och pigga skolelever som erbjuds näringsrik och god mat ges bättre möjlighet till ökat lärande och bra skolresultat!