Den nyligen på svensk arbetsmarknad träffade uppgörelsen mellan Svenskt Näringsliv, tjänstemannakartellen PTK och IF Metall och Kommunal finns det skäl att analysera närmare. Media har inte riktigt förstått varför det gick som det gjorde. Främst för att det låg i arbetsgivarnas, SN, och PTK: s absoluta intresse att bredda den ursprungliga SN-PTK-uppgörelsen och även få tjänstemannafacket Unionens fackliga kompis IF Metall med i uppgörelsen. Och IF Metall ville då i sin tur ha med det största LO-förbundet med så att de inte var ensamma på LO-sidan.
Med båda dessa stora LO-förbund med så ökade också legitimiteten i att kollektivet är bästa metoden att reglera arbetsmarknaden. Lagstiftning har ju varit C: s och L: s väg att leverera en politisk beställning som flera arbetsgivare inom Svenskt Näringsliv ville ha. Vad C och L missade var emellertid att de starkaste krafterna inom näringslivet - precis som statsminister Stefan Löfven - främst ville ha en kollektivavtalsbaserad lösning. För att öka trovärdigheten i det vägvalet så bjöd näringslivet och PTK till lite så att IF Metall - redan halvt inne – men även stora, viktiga Kommunal kunde komma med. Och tids nog skulle jag tro att ytterligare några fler förbund ansluter sig.
Tjänstemännen i Unionen vill ha IF Metall med i uppgörelsen och IF Metall ville inte gå in ensam utan sällskap av stora Kommunal. Och när sedan Kommunal med IF Metalls stöd lyckades få till viktiga kompletterande förbättringar såsom att begränsa arbetsgivarnas möjligheter att korta arbetstiden genom hyvling och att visstidare med tillfälliga anställningar ska övergå till fast efter 12 månader i stället för 24 månader. Med dessa förbättringar kunde Kommunal också gå med i LAS-avtalet.
Med det här nu uppnådda avtalet räddades i praktiken tanken om fortsatta kollektivavtalade lösningar för överblickbar tid. Förlorare är Centern och Liberalerna (som politiska budbärare) och aktivistiska arbetsgivare som velat överge kollektivavtalet som lösning och i stället satsa på politiskt beställda lagar utformade enligt deras skräddarsydda syften. Tyvärr är det många som inte riktigt förstår hur avgörande det här var - också för kollektivavtalets anhängare. Journalisterna som rapporterat har inte förstått det och underrapporterat om just detta och i stället fokuserat på LO-splittringen! (Detta senare kommer att lösa sig - tids nog.) Men när en sån som Mats Knutson kommenterar i TV-Aktuellt att Annie Lööf och Centerpartiet har vunnit så är han helt fel ute. Men förstår han ens frågan? Jag tror inte det. Knappast just inget om partsrelationer och om hur parterna vill reglera villkoren på arbetsmarknaden. Han och vissa andra i politiska kommentariatet agerar som nykära elever på Dramatiska institutet - registrerar med stora ögon vad som händer - men fattar inte vad som egentligen sker!
Nu följer hur som helst en period av utredning och beredning i regeringskansliet kring de lagstiftningar – Lagen om anställningsskydd, Las, m.fl. – som måste justeras utifrån nu träffade kollektivavtalen. Medel för vidareutbildning etcetera måste också tas fram. Fram emot sommaren 2021 bör vi kunna veta lite mer om hur allt det här landar. Sammantaget kommer det här att bli en stor förändring och lite nytänkande på svensk arbetsmarknad under kommande år. Men kollektivavtalet har nu för överskådlig tid tryggats som väg att reglera villkoren på arbetsmarknaden i vid mening.